Onsdagen den 2 febr 2011 kl. 01.46

Hur länge ska bara Anna och gänget veta?

Ärkebiskopen tiger fortfarande om vad som verkligen hände och hur det hände. Arbetsutskottet har lagt locket på och kyrkostyrelsen har sällat sig till de tigandes skara trots att en AU-ledamot ville få oss att förstå, att det hela handlar "om något annat än mediebilden." (Anna Lundblad Mårtensson, POSK i KT 2 dec 2010) Men avsikten är tydligen att ingen utomstående, utanför den innersta kretsen av makthavare i Svenska kyrkan, ska få veta vad detta "något" är. Det verkar som man hoppas det går att tiga ihjäl det som hände och att folk ska glömma det som kostat minst 9,4 miljoner och ställa berättigade frågor om hur beslut fattas och hur det egentligen står till i Kyrkans Hus och kyrkan förvandlats till vilket företag som helst?

Det är snart tre månader sen tumultet i kyrkokansliet då ärkebiskopen tog initiativet att avskeda generalsekreteraren eftersom han, med Wejryds motvilliga förklaring till media, ofta handlade egenmäktigt och inte förankrade sina beslut. Kyrkostyrelsen har sammanträtt tre gånger - men ledamöterna verkar efter lite inledande grymtningar tydligen ha köpt Wejryds redogörelse varför han för sin del inte först förankrade sitt beslut i hela AU och styrelsen utan såg sig tvungen att agera i den allra innersta kretsen. Anna Lundblad Mårtensson förklarade i KT-intervjun, att hon "var fullständigt nöjd med den kompletta redogörelsen" hon fått av ärkebiskopen i AU.

I Afrika lärde jag mig att makt traditionellt utövades genom att veta det andra inte visste och utnyttja det. Det gjorde en person mäktig och betydelsefull. Så behöll man kontrollen och knöt människor till sig. Man kan undra om Wejryd varit i Afrika med kyrkostyrelsen den sista tiden? Men, nej jag inte hört något om en sådan resa. Däremot åkte han väl själv till Kina mitt i krisen i november. Undrar om han berättade om kyrkostyrelsens inneprojekt: "Demokratin är en successiv uppenbarelse" Det tror jag säkert han gjorde som den främste företrädaren för vår öppna, demokratiska folkkyrka. Då kan man tycka, att om kineserna nu vet hur det ska vara, att också vi få kan få veta vad som hände i november - i alla fall lite i taget!

All erfarenhet säger, att det är bättre att säga som det är, att erkänna misstag och vad som gick fel. Förr eller senare kommer det fram. Som en successiv uppenbarelse! I Afrika, Kina eller Uppsala. Det är så det fungerar, alla organisationer läcker . Det räcker inte att gömma sig bakom Anna, Levi, Hans och de andra.

Anders, lev upp till det du menar dig företräda! Annars får någon annan berätta!