| 10 efter Trefaldighet | 3 årg | Luk 9:46-48 | 2005 |
|
Nåd vare med er och frid ifrån Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Det är för det mesta så - men i dagens evangelieläsning är det alldeles särskilt tydligt. Bibelordet, som det står skrivet, upphör aldrig att förmana och utmana oss och ställa saker på sin spets. Vad vi får höra ur Bibeln skiljer sig så påtagligt från vad vi människor vanligtvis skulle hävda, tycka eller fundera ut. Någon, har till och med påpekat, att detta är det bästa beviset att Bibeln inte bara är en vanlig bok, med mänskliga idéer och tankar. Ingen mänsklig hjärna skulle hitta på en sådan religion. Den är tvärt emot våra instinkter, idéer och förhållningssätt. Vi blir utmanade och måste tänka till. I dag säger Jesus till oss, "att den som är minst av er alla är störst." Vi är ju vana att tänka i helt andra kategorier och bedöma människor efter titlar och positioner och här säger Jesus, att livet handlar om något helt annat. Han ställer ett barn i lärjungarnas mitt när de undrar vem som var den störste. Det som kännetecknar ett barn är hur det lever i ett beroendeförhållande till sina föräldrar. När vi förstår att allt vad vi är och har är gåvor från vår käre himmelske Fader har vi förstått Jesu undervisning – ingenting vi är eller har är något vi kan berömma oss av. Vi måste lära oss tänka nytt – släppa en massa mänskliga, ofta egoistiska sätt att tänka. Då kan vi kan vi upptäcka livets hemligheter och bli befriade att använda alla de olika gåvorna Gud gett oss. Vad vi kan tycka vara viktigt och eftersträvansvärt förklarar ofta Guds ord själv, som något oviktigt eller rent av likgiltigt som binder oss. När vi talar om makt talar Bibeln om att avstå från makt, när vi talar om goda gärningar spetsar Bibeln till det och talar också om tro. När vi talar om belöning, talar Bibeln om nåd. När vi tycker "att det viktigaste är att göra så gott man kan", så talar Bibeln om rätt och rättvisa och rättfärdighet utan kompromiss, när vi talar om intelligens, bildning och mänskliga framsteg talar Bibeln om att det verkliga förståndet är att veta att Herren är Gud och inse vårt fullständiga beroende av honom. Såsom världen vänder upp och ned på Guds ting, så vänder Gud upp och ned på världens ting, lyder ett känt citat av Luther. När vi beundrar rikedom och prakt, talar Bibeln om de fattigas företräde, och rikedomens risker. Eller när vi frestas att kräva hämnd och ge tillbaka så förkunnar Bibeln förlåtelse och nåd. Vi har våra värdeskalor, Guds ord vill korrigera oss och få oss att ställa de rätta frågorna om livets mål och mening. När vi använder våra värdeskalor så segrar lätt makten och egenintresset När evangelisten Matteus berättar om händelsen vi läste om idag när Jesu lärjungar ville veta vem som var den störste gör han ett viktigt tillägg: Jesus säger också att om de inte omvände sig och blev som barn kommer de aldrig in i himmelriket. Nån har sagt att på himmelrikets dörr finns där en skylt på vilken det står: "Tillträde bara för barn och andra små". Ja, många är för stora i egna ögon för att komma in i Guds rike, de sitter fast i sina egna tankar och värderingar. Man hör inte det underbara evangeliet. Vi behöver inte lyckas, vi behöver inte stånga oss fram, vi behöver inte ta för oss. Vad vi behöver är att inse vårt fullständiga beroendeförhållande till Gud. Vi får ta emot frälsningen som en gåva. Vi får vara som barn. Så blir vi befriade. Vi är inte skapade för konkurrens och hetsjakt, inte för att tjäna på varandra utan tjäna varandra. Vi har blivit fördärvade, förblindade i denna värld, men Gud vill rädda och befria oss. Han sände sin son för att uppsöka och frälsa det som var förlorat och ge oss livet tillbaka. Jesus levde ett sant människoliv liv och identifierade sig med oss ända in i döden. Han kom till oss som en tjänare och inte för att bli betjänad. Jesus hade inget anseende till personen. Han visade sin makt genom avstå från den. Han identifierade sig med de slagna och små, de marginaliserade. Han möter oss i de små och svaga – dem som han kallar sina minsta bröder. Därför skall vi läsa Jesu ord i dag som ett sant evangelium. Vi får vara barn – ja, vi skall vara som barn inför vår Gud. Jesus utmanar oss inte för att anklaga oss utan för att befria oss. Han vill ge oss frihet – att våga släppa taget, och inte jaga beröm och positioner eller krypa inför människor. Jesus vann den segern för oss, han sonade vår synd, våra misslyckanden, vi som så ofta kommer fel i livet och sitter fast i denna världs sätt att vara och tänka. Vi har en Frälsare. Han var den fullkomliga människan i vår mitt, som öppnade vägen till det nya livet. Så uppenbarade han Faderns intentioner, han vill visa oss vad livet handlar om. Han kallar oss nu att följa honom efter i tro och häpnadsfull förundran över att Gud älskar oss som sina barn och att vi får tjäna honom i varandra. Människor jagar framgång och makt i denna värd, de söker ära och positioner - men hos Gud får vi gratis det som människor jagar efter. Där har vi vår trygghet, där öppnar sig nya möjligheter. Hos Gud finns förlåtelsen, framtiden och utmaningarna. Vi behöver inte lyckas, vi behöver inte bli framgångsrika - vad vi behöver är Gud. AMEN |
| Till Predikobiblioteket | Till Yngve Kalins hemsida |