I dag skall vi påminna oss om vad som hände när Nasaret fick besök av Jesus. Han hade kommit hem igen. Stadens egen son stod öga mot öga med människor han kände, och med människor som säkert alla tyckte de kände honom. Men de fick sitt liv översakning. Jag tror man kan säga att deras förutfattade meningar fick sig en rejäl törn den här dagen Visst var det den Jesus de mindes sen han var liten. Men vad hade hänt med honom? Nu läser vi Lukasevangeliets 4 kapitel, evangeliet på tredje årgången:

++++++

Jag tänker mig ibland, att vi lite till mans är som folket i Nasaret. Vi tror att vi känner Jesus, och min mamma sa att jag ville sluta söndagsskolan när jag var sex år för jag påstod, att jag kunde allt om Jesus…

Tänk, så underbart fel jag hade. Men jag har ibland tänkt på att många behåller något av den attityden hela livet. Man tror att man känner Jesus och har därför inga förväntningar . Man vet vad man vet, man har ju hört berättelserna och konfirmerad är man ju och kyrkan är ju viktig att ha vid många tillfällen i livet.

Men man har sin bild klar av Jesus. Det hade folket i Nasaret också. Men den här dagen rubbades deras cirklar i grunden. Det var inte den Jesus de trodde, som stod framför dem. Det var en ny Jesus med ett anspråk de inte kunde fatta eller acceptera…

Låt oss en gång till se vad som hände. Man hade precis som vanligt kallat fram någon att läsa ur de heliga skrifterna vid gudstjänsten i synagoggan. Det var inget konstigt med det och man hade bett Jesus nu när han var hemma.

Det står att han läste ett stycke hos profeten Jesaja, där det talades om Messias, Frälsaren som Gud hade utlovat. Han läste upp Bibelordet: "Herrens ande är över mig ty han har smort mig till att frambära ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig till att förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda, och ge de förtryckta frihet och förkunna året som Herren har utvalt."

Det var ett känt Bibelord, som många kunde utantill. Det handlade om det som alla fromma längtade efter. Den efterlängtade Messias - Räddaren som skulle komma. En ny tid skulle bryta in - Guds rike skulle komma, med seger och fred. Men då gjorde Jesus det fullständigt oväntade, ja närmast chockartade bibelutläggning som nånsin gjorts. Den bestod av en enda mening, sprängfylld med innehåll: "I dag har detta skriftställe gått i uppfyllelse inför er som hör mig."

Det är inte svårt att förstå människornas reaktion. Vad var det han påstod? - Jesus, honom som de kände som Josef och Marias son. Man häpnade, skriver Lukas. Kunde detta verkligen vara sant? Var deras Jesus, han som stod där framför dem den som profeten hade talat om? Det verkar som om man i början rycktes med och ville tro det- men sen kom tvivlet och kritiken. Entusiasmen vändes i vrede mot hans oerhörda anspråk. Det som hände rymmer ett stort mått av tragik för de som lyssnade till Jesus den gången hade i det ögonblicket sitt livs stora chans, som i grunden skulle ha kunnat förändra allt för dem.

Vad Jesus erbjöd dem, var ett särskilt utvalt år, ja man skulle till och med kunna säga ett provår från Herren, där Gud själv skulle gripa in och leda dem och befria och upprätta dem. De erbjöds ett år att själva pröva och se om det var sant det han sa - att han var Guds utlovade Messias. Ett år då det skulle föras allt djupare in i livets hemligheter. Ett år då Skrifterna skulle öppnas för dem och de skulle få hjälp att tolka och förstå tillvaron på ett nytt sätt. Men de satt kvar i sina förutfattade meningar och i stället för att bli en ny början slutade gudstjänsten i kaos.

Den förväntansfulla stämningen byttes till förbittring. Det blev rena upploppet. Det blev aldrig någon ny början och därför blev det inget gott slut. Då sägs det om Jesus "att Jesus gick sin väg mitt igenom hopen och vandrade vidare. Vad kan då detta lära oss här i våra sammanhang?

Jo, tänk så svårt det kan vara att tänka nytt. Jag vet inte hur du känner Jesus. Om du har några förväntningar eller du är nöjd med vad du vet? Det är din högst personliga uppfattning och den får du behålla för dig själv - men jag vill att du ska veta att alla vi här i kyrkan i dag precis som i Nasaret får samma erbjudande från Jesus. Han säger, att han är den Gud sände för att rädda hela världen. Lär känna mig och min hemlighet. Följ mig, så ska jag steg för steg leda dig, jag vill ge dig en framtid och ett hopp.

Ett nytt år av nåd kan då börja för oss. Vi börjar ju ett nytt kyrkoår i dag. Kanske är det vårt sista år för någon eller några, eller kanske för hela världen. Vi kan veta vad Gud erbjuder oss i dag. Men hur länge det erbjudande varar kan ingen av oss veta.

I dag kommer Jesus i sin kyrka - men ibland undrar jag hur länge det varar. Hans kyrka i Sverige urholkas och töms på sitt innehåll med skrämmande fart. Kyrkor töms och kyrkor stängs. Han kanske vandrar vidare till platser där han tas emot med förväntan, hur många chanser får vi?

Det slutade i kaos i Nasaret. Människorna tog inte emot honom Gud give, att det inte gäller oss. Där inte bekännelsen till Jesus är tydlig blir bara skalet kvar och sen faller också det ihop.

Men att vi firar gudstjänst i dag betyder att allt inte behöver vara förlorat. I dag, möter oss ännu Jesus. Vi har fått börja ett nytt kyrkoår i vår församling. Jesus erbjuder oss nåd hjälp och ledning.

Jesus var Guds häpnadsväckande svar på mänsklighetens uppror mot honom. Han kom för att leva vårt liv och dö vår död. Han kom för att döda döden och ge oss livet tillbaka. Hans liv kan bli vårt liv, han har försonat oss med Gud.

Jesus klappar på vårt hjärtas dörr i dag och säger till var och en av oss: "Om någon hör min röst och öppnar dörren, så skall jag gå in till honom." Det är ju detta vi sjunger om i så många psalmer i dag. Bereder vi väg för Herren till vårt hjärta, vill Jesus komma in där och förvandla och omskapa oss, så att vi lär känna livets hemligheter. Han kommer med nytt liv, "den gamla är förgånget, se något nytt har kommit."

Den dag en människa släpper in Jesus riktas hon in mot himmelen. Hon har löfte om det nya, ja hon är en del av den nya skapelsen som skall komma. Gud börjar sitt verk, han omskapar och förvandlar oss för sitt rike. Detta är året som Herren har utvalt, ett år då Gud steg för steg vill leda oss vidare. Vad det nya året har i beredskap för oss kan ingen av oss veta. Tänk efter hur du använder din tid. Har du ett mål för ditt liv eller låter du tillfälligheter styra. Jesus är ännu här i sin kyrka för att du ska upptäcka vem han är och leda dig. Varje söndag på kyrkoåret hänger samman. Det ena knyter an vid det andra.Varje söndag på kyrkoåret är som en skimrande pärla.. Vi behöver allesammans. Vi behöver lyssna till hela undervisningen om vem Jesus är. Det är när vi har insett detta som det på allvar börjar hända något med oss och vi anar vem Jesus verkligen är.

Varför känns allt så rätt i dag? Jo, jag tror det beror på att vi gör rätt i dag vi hyllar Jesus som Messias och tar honom på orden Vi gör inte om misstaget från Nasaret utan hyllar Jesus som den han verkligen är. Då finns det alltid mer att upptäcka.

AMEN