2 efter Trettondedagen 3 årg Joh 5:31-36 1999

Ibland hör man människor säga att man nog skulle tro på Jesus om man bara fick bevis på att det han sa var sant. Det kan verka vara ett modernt sätt att närma sig Jesus - men redan från början mötte Jesus detta anspråk. Man ville att han skulle bevisa att han var den som han utgav sig för att vara. Det är i ett sådant sammanhang som evangeliet vi läste i dag har sitt ursprung.

Folk avkrävde honom legitimation för att tro på honom. Man påstod, att om det bara var ställt utom allt tvivel, att han verkligen var Guds utlovade, så skulle man tro på honom. Då skulle man hylla honom som Messias. Gud sändebud till Israel hade ofta stått inför det kravet. Moses legitimerade sig genom undret att låta sin stav bli en orm, en gudsman från Juda genom att altaret i Betel rämnade, Elia genom att blixten tände elden på offeraltaret o.s.v.

Men vad helst Jesus gjorde så godkändes det inte. Folk häpnade, men krävde hela tiden fler bevis och vittnesbörd. När han i öknen ordnat mat åt femtusen män med fem kornbröd och fem fiskar, var inte detta inte bevis nog, utan man begärde att han skulle låta brödet komma regnade från himmelen, som man tänkte sig manna hade regnat på Mose tid. Ja, ännu när han hängde på korset, krävde man ett underverk av honom och påstod sig tro på honom, bara han steg ned från korset. Så kan man hålla Jesus ifrån sig.

Men Jesus lät sig inte manipuleras. Det är viktigt att lägga märke till att vad människor begär av Jesus är själviska undergärningar till egen ära och nytta. Att han hjälpt andra, det fäste man inget avseende vid. En riktig Messias, skulle demonstrera sin egen makt och härlighet om han var något att ha, tyckte människorna då och på samma sätt vet människor precis hur Jesus borde vara för att man ska följa honom.

Men Jesus, vägrade alltid att ge efter för den sortens påtryckningar, även om legioner av änglar kunnat träda fram vid han sida i pressade situationer."Gärningarna som jag gör i min Faders namn vittnar om mig," säger Jesus. Se på vad jag gör ... där har ni legitimationen. Jesus, sökte inte beundrare, eller rungande, till intet förpliktigande, applåder. Nej, Jesus kallade lärjungar, människor som såg lite längre, tänkte lite djupare, som såg det så många andra inte såg och ville lära av honom och vandra i hans fortspår.

Vem Jesus var, såg de som var villiga att följa honom. Endast den som började stava på hans ord och bud, och efterfölja honom i ord och gärningar, började ana hemligheten vem han var. "Om någon vill göra dens vilja som har sänt mig, så skall han förstå.," säger Jesus på ett annat ställe. Där har vi hemligheten. Den som försöker följa Guds vilja, den som är lyhörd för Guds maningar, och börjar söka leva efter den, den människan ser vem Jesu är.

Det gäller än i dag. Vi kan hålla på att föra oändliga diskussioner om kristendomens sanning, eller Jesu person, men de måste till slut leda fram till den personliga frågan: "Vill du gå med honom hela vägen eller ej?" Vad tjänar det till att den som aldrig med allvar eller uthållighet har prövat på att be, uttalar sig om bönhörelsens möjlighet? Hur kan den som aldrig tagit Guds bud på allvar, kunna yttra sig om glädjebudskapet, att Jesus räddar syndare.

Att se på Jesus, att lyssna på honom och stanna hos är nyckeln till andlig klarsyn. Det man inte först förstår mognar. Jesus handlade ofta på ett sätt som förvånade alla först - men efterhand, kanske ibland senare förstår man varför han handlade och sa som han gjorde. Den som inte är villig att följa Jesus, kommer aldrig att ana vem han är och aldrig upptäcka glädjen av att ha honom till Herde och Herre.

Man hör ibland människor uttala sig beskäftigt om hur orimligt Jesus handlade och hur orimlig hans undervisning är. Man vill sortera, välja och vraka och säger acceptera vissa huvuddrag som också skulle vara giltiga i vår tid. Det märkligaste av allt är att det finns s.k kyrkliga varianter på detta tema också. Man tror att det är sättet att vinna människor. Det underliga är bara att ju mer man prövar på den medicinen, ju tommare blir kyrkorna, ju svalare intresset och människor blir allt mer vilsna, medan där det gamla evangeliet om synd och nåd förkunnas och där Jesus bekänns som Herre och Mästare, och lydnaden och efterföljelsen och försakelsen predikas, där utmanas människor och kommer till tro.

"De verk som Fadern har gett mig i uppdrag att fullborda, just de som jag utför, vittnar om att Fadern har sänt mig", säger Jesus. Här har vi hemligheten. Den som försöker följa Guds vilja, den som är lyhörd för Guds att vägar inte är våra vägar ser vem Jesu är.

Det finns egentligen till sist bara två alternativ: Antingen var Jesus Gud, eller en galning med en otrolig förmåga att manipulera människor. Han säger att vi ska låta hans ord och gärningar fälla avgörandet. Och hittills har ingen galning uppstått från de döda.

AMEN

Till Predikobiblioteket Till Yngve Kalins hemsida