3 i advent 3 årg Luk 3:1-15 2010

Nåd vare med er och frid ifrån Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus.

Inledningen till vår evangelieläsning i dag är mycket intressant. Många bibelläsare brukar hoppa sådana uppräkningar av namn som inte så sällan finns i Bibeln och tycka att där finns väl ingenting att hämta - men det är ett misstag som jag tänkte vi skulle råda bot på i dag.

Det första de säger oss är att det som berättas verkligen hände på denna jord. En saga börjar med orden "Det var en gång " Så står det aldrig i Bibeln. Det som berättas i evangelierna ägde rum vid ett visst tillfälle, på en bestämd plats. Vi skulle skriva den 12 december 2010 predikade Yngve Kalin i Sätila kyrka. Då uttryckte man sig lite mer komplicerat. När Karl den XVI Gustav var kung, och Fredrik Reinfeldt statsminister och när Margareta Lövgren tog över som kommunalråd efter Pelle Pellby i Marks kommun och Anders Reinholdsson var kontraktsprost i Marks och Bollebygds kontrakt då predikade Yngve Kalin Guds ord i Sätila kyrka

Men vi har mer att lära! Som vi ska se är det inte alls något oväsentligt preludium, utan något som verkligen något som vi kan hämta lärdom av och reflektera över.

Nej, uppräkningen påminner oss om att det alltid har funnits gott om människor med fina titlar, kändisskap och positioner. Så är det i denna värld. Också i vår tid finns det ju presidenter och kungar, statsministrar, kommunalråd och landshövdingar. Det finns ärkebiskopar, biskopar och kontraktsprostar. Det finns partiledare och direktörer. Det finns direktorer och rektorer, och det finns chefsöverläkare. Det finns generaler och kanslichefer, som vi på något sätt måste förhålla oss till. Det talas om platta organisationer men det finns alltid avdelningschefer, förmän och arbetsledare.

Så har det alltid varit i denna värld. Och vi måste förhålla oss på något sätt till detta faktum. Nog pratar vi ofta om dem och ibland visar vårt missnöje med dem och klagar på vad de säger och gör. Och Ibland kritiserar vi dem och tycker att de ingenting begriper, ja vi tycker de är värdelösa och maktfullkomliga. Och även om vi inte vill erkänna det så kan det nog hända att vi avundas dem. Så kallade kändisar är ju hett stoff i tidningar och skvallerpress. Tycker vi om dem? Jo, det finns naturligtvis bra ledare som vi beundrar och respekterar när de använder sin makt och sitt inflytande på ett genomtänkt och korrekt sätt. Naturligtvis är en del kompetenta medan i andra fall undrar vi hur de hamnat där dom är. En del gör oss glada. Andra vållar oss bekymmer. Så har det alltid varit.

Men när vi tänker på detta kanske också du och jag borde ställa oss frågan: Hur använder videt inflytande och makt som vi faktiskt också har? Hur reagerar t.ex. våra barn eller våra arbetskamrater och vår omgivning på hur vi använder det inflytande vi har i deras liv? Alla har någon position i den mänskliga hierarkin. Hur använder vi av den makt vi har och hur utnyttjar vi den.

Vi talar om hierarkier - ett ord som faktiskt betyder heliga ordningar. Men den springande punkten är om alla hierarkier är heliga eller om de också kan missbrukas för egen makt och gör en osund skillnad mellan person och person.

"Under femtonde året under kejsar Tiberius regering, när Pontius Pilatus var ståthållare i Judéen, Herodes tetrark i Galiléen, hans bror Filippos i Ituréen och Trachonitis och Lysanias i Abilene, och när Hannas och Kajafas var överstepräster, kom Herrens ord i Sakarias son Johannes i öknen", skriver Lukas.

Efter den långa uppräkningen av alla namn och betydande personer konstaterar Lukas med några få korta ord: Då kom Herrens ord till Sakarias son Johannes i öknen! Jag tror han vill lära oss något med detta. Är det fortfarande på samma sätt. Till vem talar Gud i dag ... Ja, till vem talar Gud i dag? Det finns minst tre svar:

1. Gud talar till alla

Det kan låta väldigt modernt - detta att Gud talar till alla, precis som om det vore en självklarhet. Men Gud vänder sig till alla människor. Han talar till alla. Han talade naturligtvis till Tiberius, till Pontius Pilatus, till Herodes, till Filippos, till Lysanias, Hannas och Kajafas precis som till Johannes. Skillnaden mellan dem ligger inte i talandet utan i lyssnandet. Guds tilltal är en gåva och en möjlighet - men alla uppfattar det inte.

Gud söker oss och talar till oss för han har ett ärende till alla. Hans ord pekar på Jesus och säger att i honom finns räddning, att Gud kom till oss i hans person, att han har uppenbarat vem den sanne Guden är.

Ibland kan man tro att det är mängden av ord som är det viktigaste. Att det är den som talar högst, mest och samlar flest som är värd att lyssna på. Men frågan är viktigare än så. Är orden sanna eller inte?

Gud talar till alla, hans ord vill leda oss till sanningen. Men alla hör det inte eller lyssnar inte!

2. Gud talar till ökenvandraren.

Johannes var i öknen. Lukas understryker detta faktum. Det var kanske lättare att höra i öknen än uppe i de högre hierarkierna. Där hörde Johannes Guds röst.

Naturligtvis vill vi att Guds tilltal skall nå fram till alla med makt och inflytande, våra härskare och överstepräster, men makten och härligheten kan vara ett hinder. Populariteten kan vara ett hinder. Självupptagenheten kan vara ett hinder. Människofruktan kan vara ett hinder.

Vem vill löpa gatlopp i pressen och våga hävda att Guds ord är sanning och som kanske strider mot det politiskt korrekta för dagen? Vem vill riskerna sin position? Men Guds ord kom till Johannes i öknen. Han lyssnade och tog Gud på orden.

Det är lätt att fascineras av Johannes. Dagens utmanare skulle blekna vid sidan om honom. Johannes utmanade och utmanar alltjämt. Han kunde väl hyfsa sitt språk - vilka hemska anspråk han hade. Jag tror Johannes säkert skulle bli utesluten ur partiet och utmotad ur kyrkan. Absolut inte prästvigd och definitivt inte kyrkoherde. Han måste ju stämplas som en fundamentalist - en sån måste man ta avstånd från.

Guds ord kom till Johannes i öknen. Men måste man vara i öknen för att höra Guds ord? Kanske det är så bildligt talat! Öknen är den plats där makten och härligheten skalas av. Det är inte bara svårt för den som är rik att komma in i Guds rike. Det är också svårt för den som här på jorden har makt och härlighet. Men i öknen hörs Guds röst tydligare. Några är i öknen just nu. Ibland tvingas vi dit av sjukdom, lidande och motgångar. Det blev inte som vi ville. De blev inte som vi trodde. Personliga bekymmer driver människor ut i öknen, bildligt talat.

Är det den slags öknen vi alla måste komma ut i - när vi skalats av högmod och självtillräcklighet - för att verkligen höra Guds röst. Är det till och med så att det bara är i öknen som Guds ord verkligen kan nå fram till oss? Är vi döva för Guds röst i framgången, när det går oss väl ... Det tål att tänka på.

Men Gud talar ständigt till oss och vill nå fram till oss men en sak Lukas oss i dag är att i öknen hörs hans röst tydligt.

3. Gud talar till dig och mig.

Ibland kan detta komma som en total överraskning för oss. Kanske har vi levt i kyrkan i många år men bara lyssnat förstrött. Men så talar Gud direkt och obevekligt Guds röst blir tydlig. Jag måste lyssna. Gud talar. Plötsligt når ordet fram till mig, tydligare än aldrig förr. Det kan vara en vers i en bibeltext, en vers i en psalmbok, ett ord i en predikan eller en röst i vårt inre. Gud talar till just mig. Ibland kan det bli en smärtsam upplevelse, ett tilltal som vi vill värja oss för. Det kan vara något jag måste ändra på. Det står inte rätt till i mitt liv. Ve mig. Det är ju sant. Herre förbarma sig. Min öken blir förvandlad. Jag hör Gud tala just till mig i min livssituation.

I dag ställs frågan till oss genom de ord från Gud vi har stannat inför. Hur lyssnar vi, hur intresserade är vi egentligen av att höra Guds ord och vill vi lyda. En sak är säker. Han har något att säga just till dig och mig, han vill fortsätta att tala vem vi än är och vilken roll vi än spelar i denna värld.

Lyckliga är vi när vi kan säga: Guds ord kom till oss precis som det kom till Johannes i hans öken. Herre, helga oss i sanningen ditt ord är sanning.

AMEN

Till Predikobiblioteket Till Yngve Kalins hemsida