3 efter Trefaldighet 1 årg Luk 15:1-7 1997

Nåd vare med er och frid ifrån Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus.

I dag handlar det om något som kommer bort och om någon som söker efter det bortkomna och hur det blir återfunnet. Lukas samlade ihop tre liknelser av Jesus efter varandra när han ställde samman sitt evangelium. Liknelsen om det förlorade fåret, det borttappade silvermyntet och den förlorade sonen. Något kommer bort, någon söker, och det förlorade kommer tillrätta. Kapitel 15 i hans evangelium är kapitlet om det förlorade som blir som bli återvunnet eller upphittat igen.

Vi läste bara den första av liknelserna i dag. Men var och en av säger oss så mycket om vilken underbar generös och älskande Gud vi har. Han söker det som kommit bort. Han vill aldrig ge upp utan letar efter för att få det tillbaka.

Det är viktigt att vi tar till oss detta. Gud är den uppsökande Guden. Han sörjer över det förlorade, borttappade och vilsna. Dessa liknelser påminner oss om Guds godhet och kärlek mot oss människor.

Men för att riktigt förstå vad Jesus säger måste vi först se lite på det sammanhang som liknelserna står i: "Alla syndare och tullindrivare sökte sig till Jesus för att höra honom. Fariséerna och de skriftlärde var irriterade på Jesus och sa: Den mannen umgås med syndare och äter med dem." Man tyckte det var fasansfullt. Religion handlar väl ändå om att uppföra sig ordentligt. 'Ja, tänk så förskräckligt' tyckte man Folk som hade levt i uppenbar synd, folk som inte höll buden, folk som var okunniga tog Jesus emot och umgicks med. Folk som inte vet hur man ska uppföra sig.

Sådana ville Jesus tydligen ha med att göra - men de som håller buden och gör som Gud har sagt angriper han. Ja, fariséerna och de skriftlärde irriterade sig och tog anstånd från en sådan lärare..

'Usch så hemska fariséerna var' , tänker vi lätt. Vad bra att Jesus gav de där moralisterna en omgång! Så skulle vi ju aldrig tänka. Inte som dom där hemska fariséerna: 'Alla är ju välkomna i kyrkan, alla som vet hur man skall bära sig åt, sitta och stå på rätt ställe, alla är välkomna, aldrig tittar vi snett på nån och tänker: Vad konstigt att hon är här i dag, hon brukar ju aldrig komma. Och aldrig nånsin faller det oss inte att tänka - oj, går han till nattvarden också.'

"Alla syndare sökte sig till Jesus för att höra honom," läser vi. Jag tror att det var för att de anade att hos honom fanns det som de behövde och längtade efter. De lät inga fördömandemänniskor stå i vägen för dem. De kom till Jesus, för det anande att Jesus var annorlunda. De såg hans kärlek och hans omsorg. De förställde sig inte - utan kom precis sådana de var. Därigenom kan man säga att de demonstrerade vad tro djupast sätt är.

De visste att de var syndare att Gud hatade synden, allt som står emot hans vilja och ordningar, men de såg hos Jesus att Gud älskade syndaren. Hos honom öppnades en ny möjlighet: Förlåtelse och nåd och en ny början.

Det är sant att Guds vrede vilar över synden, över orättfärdigheten, men han vill ingen syndares död utan att alla omvänder sig och gör bättring. Vi behöver sannerligen den här dagen för att påminna oss om vad Jesus lovat: "Det blir större glädje i himmelen över en enda syndare som omvänder sig än över nittionio s.k rättfärdiga som inte tror sig behöva det," förklarade han.

Isac Newton, som inte bara var vetenskapsman, utan också en djup andlig människa sa en gång: Om jag en gång kommer till himmelen blir det säker tre saker som kommer att förvåna mig. Att så många som jag trodde skulle vara dör, inte alls är där, och att så många som jag trodde inte skulle vara där, verkligen kom fram, och att jag passade in i sällskapet...

Men det märkvärdigaste av allt är att Jesus inte ens använder hårda ord mot fariséerna i deras självgodhet, utan i stället berättar han sina liknelser för dem. Han har inte gett upp hoppet om dem heller. Lyssna och lär, säger han:

Ett får springer bort från sin herde och från den skyddande gemenskapen i hjorden. Varför det springer bort får vi inte veta. Kanske ligger det en fingervisning i denna tystnad. Allt för mycket energi går ofta åt till att grubbla över det som har varit. Enligt Jesus skall energi sättas in på sökandet efter det som kommit bort så att någon kan vinnas tillbaka.

Herden är så ivrig att söka, att han lämnar de andra. När kärleken är drivkraften är man inte intresserad av att behålla det man har. Den som söker drivs av omsorg och kärlek, inte av habegär eller bitterhet. Jesus visar för fariséerna, att deras gud förminskats och låst in i bud och regler som han aldrig uttalat. Sådan är inte Gud. Gud är helig, nitälskande för sanningen, men också en kärleksfull Fader som älskar alla sina barn, särskilt de bortkomna och förlorade.

Herden i vår liknelse samlade sina vänner och sa: "Gläd er med mig." Och de kom och delade hans glädje. De var förmodligen tillräckligt fattiga för att förstå, av egen erfarenhet, hur glad man kan bli när något man saknat kommit tillrätta.

Gud är kärleken, och därför söker han det bortkomna ända tills dess att han finner det, och när han har funnit det blir det glädje i himmelen. Han bjuder till fest som han vill att alla skall deltaga i.

Genom sin undervisning och sina liknelser gjorde Jesus upp med dåtidens fariséer och vi har också all anledning att lyssna och tänka efter så vi inte går i samma fälla. Deras gud hade blivit för liten och snål för förutsägbar. Man visste allt på förhand. Tacka vet jag prästen med fyra söner. Han ville visa att Gud är fastheten och tryggheten med också överraskningens Gud. Därför fick sönerna namnen: Matteus, Markus, Lukas och Torsten ...

Tro inte du kan behärska Gud. Det finns alltid en Torsten runt hörnet. Gud är större än våra tankar och planer. Gud älskar alltjämt och söker efter dem som kommit bort och som längtar efter klarhet och vill komma hem. Och kyrkan är inget hotell för rättfärdiga - utan ett sjukhus för syndare - sådana som du och jag.

Vi får aldrig ställa oss i vägen för hans kärlek, så att vi skymmer syndares vän. Vi skulle alla vara förlorade om det inte var för Guds nåd.

AMEN

Till Predikobiblioteket Till Yngve Kalins hemsida