5 efter Trettondedagen 2 årg Mark 9:38-41 2019

Nåd vare med er och frid ifrån Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus.

Det handlar om lärjungaskap ur en särskild aspekt i dag. En Jesu lärjunge är ju en person som vill följa honom och lära av honom. Att hela tiden vilja lära sig mer och ledas vidare av honom.

Vi har blivit, eller borde i alla fall vara, om vi skulle använda ett annat ord, elever, som ständigt ska vara beredda att ta emot mer av och få saker och ting förklarade av Jesus. Han vill leda oss vidare så att vi växer i tro och insikter och korrigerar os. Steg för steg vill han uppenbara, vem han är, och hur vi ska förstå vad vi möter på livsvandringen. Han "tröstar, lär, förmanar och varnar oss", som en känd bön som ofta bads efter predikan uttryckte det för inte så länge sedan. Han är Frälsaren, den som räddar oss - ja, men har är också läraren, Rabbin, Mästaren som vill undervisa oss Guds rikes hemligheter.

Vi ser tydligt i evangelierna attJesus steg för steg undervisar sina första lärjungar. De lär sig mer och mer, får sina ögon mer och mer öppnade - de får tillrättavisningar och uppmuntran. De är i sanning elever i Gudsrikets skola.

Många gånger tar de miste, tror att det förstått - men Jesus tröttnar inte på dem. Han undervisar och förmanar dem och lärjungarna växer i tro och kunskap. Så blir det fel igen - de är lika dig och mig - men Jesus börjar om och upprättar dem. Vi läser om ett sådant tillfälle i dag. Den unge Johannes, oerfaren och ivrig kommer till Jesus och berättar: "Mästare, vi såg en man som inte följer oss och som kastar ut demoner i ditt namn; och vi försökte hindra honom, för att han följer inte oss "(v. 38).

Detta är Johannes, Sebedaios son, och Jakobs bror, som Jesus vid ett tillfälle gav tillnamnet Boanerges (på arameiska 'tordönsmän', 'åsksöner') för deras väldiga nitälskan. Deras smeknamn tyder på en explosiv personlighet redo att reagera spontant och ogenomtänkt . Det är precis vad Johannes gör här när han kommer till Jesus och rapporterar vad de gjort.

Just innan detta hände berättas att lärjungarna misslyckats med att bota en svårt sjuk pojke. Jesus grep in och botade honom. Kanske hade mannen som Johannes berättade om varit med om det som hände och nu ville han göra likadant som Jesus. Johannes frågar inte Jesus om råd utan rapporterar bara vad han och lärjungarna hade gjort. Vi kan gissa att de sannolikt söker Jesu beröm eller åtminstone hoppas att han kommer att bekräfta detta.

Det är värt att lägga märke till att Johannes säger "Han följer inte dig", utan han säger "han följer inte oss " Jesus säger aldrig " Följ oss" - Han säger alltid: "Följ mig" (1:17; 2:14; 8:34; 10:21). Johannes har på egen hand ändrat begreppet ""att följa Jesus"" med att inkludera sig själv och de andra lärjungarna.

I nästa kapitel i sitt evangelium berättar Markus hur han trots Jesus tillrättavisning vill tro att han och de andra lärjungarna har särskild fördelar och lön att vänta.

Johannes var en av tre lärjungar, han Petrus och Jakob, som var privilegierade att vara med Jesus vid flera speciella tillfällen - vid uppväckandet av synagogföreståndare ns dotter(5:37) - på Förklaringsberget (9: 2) - och i Getsemane (14:22). Men evangelierna visar också att dessa tre privilegierade är snabba att säga fel sak och dra fel slutsatser. Det visar hur trovärdiga evangelierna är. De berättar som det är utan att skönmåla.

Petrus klandrade Jesus när han först förutsade sin död och uppståndelse(8:32. När Jesus förutsåg sin död för andra gången var Jakob och Johannes alltför upptagna av sina egna personliga ambitioner för att höra vad han sa (9:30-41). Nu lär sig Johannes att han har gjort ett annat misstag genom att förbjuda andra att bota som inte följer "oss".

Det finns frustration i Johannes röst när han kommer till Jesus. Lärjungarna försökte utan framgång att stoppa mannen som ville driva ut demoner i Jesu namn. En del av deras frustration härstammar säkert från deras tidigare misslyckande att göra samma sak.(9:14-29). Nu misslyckas dessa "certifierade", också att stoppa en "ocertifierad" men framgångsrik exorcist som använder Jesu namn utan hans tillstånd. Johannes är säkerligen orolig på riktigt, inte bara för att skydda Jesu namn helighet, utan också för att skydda lärjungarnas unika status. Om Jesus kallat de tolv (6:7-13), måste det väl betyda att det arbete som ska göras i hans namn ska göras av dem, föreställer han sig.

"Men Jesus sade:" Hindra honom inte, ingen som gör en kraftgärning i mitt namn kan sedan snabbt tala illa om mig. Den som inte är emot oss han är för oss (eller med oss) "(vers 39-40). Lärjungarna formade en cirkel för att hålla mannen ute, men Jesus vidgar cirkeln för att inkludera honom. Han som rörde vid spetälska (1:41) åt med skattindrivare, publikaner och syndare (2:15-16) och tog små barn i sina armar (9:36) drar en bred cirkel. Lärjungarna kommer snart att påminnas om detta igen när de försöker förhindra att barn kommer till Jesus (10: 13-16).

Till skillnad från de skriftlärda och många av fariséerna, som har varit emot Jesus från början (2:18,24; 3:6; 7:1-5; 8:11) är mannen som vill bota i Jesu namn inte en motståndare.

Jesus öppnar inte dörren för varje religiös aktivitet i hans namn här. Det går att missbruka Jesu namn för egen vinning skull, eller för att dra uppmärksamheten till sig själv. Det är alltså möjligt att använda Jesu namn felaktigt men det är uppenbart från Jesu kommentarer om den här mannen att använder hans namn med vördnad och tro och har en äkta vilja som Jesus kan bekräfta.

En liknande händelse ägde rum århundraden tidigare när Moses utsåg sjuttio äldste, som Gud sedan gav profetens gåva, som vi läste i den gammaltestamentliga läsningen i dag. Eldad och Medad var inte bland de sjuttio, men också de profeterade. Josua kallade Mose för att stoppa Eldad och Medad, men Moses svarade: "Blir du kränkt på mina vägnar? Jag önskar att hela Herrensfolk var profeter, att Herren skulle låta sin Ande komma över dem alla! "(4 Mos 11:29).

På samma sätt kallar Jesus lärjungarna att tänka bort "vi och dom"-tänkandet. "Den som inte är emot oss är för oss"(40). Vi behöver också påminnas om detta. "Herren känner de sina" (2 Tim 2:19)

Vi har alltid anledning av pröva oss och inte dra skiljelinjer som inte finns. Vår strävan måste alltid vara att "pröva andarna och behålla vad gott är" (1 Tess 5:21) och låta Guds eget ord fälla avgörandet. Det är leva nära Jesus och lyssna till Kristi ord och låta oss korrigeras och lära mer och mer av honom och hur han med kärlek ser på varje människa. Vi tänker ibland att det är "vi och Jesus" - och glömmer bort att Guds frälsningsverk är så oändligt mycket större än vi kan förstå och tänka. "Den som vill ger er en bägare vatten att dricka därför att ni tillhört Kristus, sannerligen han ska inte gå miste om sin lön," säger Jesus(41).

En lärjunge är privilegierad i livets skola med Jesus som sin lärare - det är inte upp till oss att döma. Jesus vill hela tiden lära oss mera. Mästaren undervisar och vi blir ständigt utmanade liksom de första tolv.

AMEN

Till Predikobibliotekets startsida