Jungfru Marie Bebådelse dag 1 årg Luk 1:26-38 2006

Nåd vare med er och frid ifrån Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus.

Det är Maria, Herrens moders dag idag.

Det är egentligen omöjligt att förstå vad vår kristna tro handlar om man inte förstår den roll Maria spelar i Guds plan att rädda oss människor. Gud valde Maria för att låta sig födas in i vår värld. Guds plan var att komma till oss, att här leva vårt liv och dö vår död för att rädda oss och befria oss.

Därför behövde Gud Maria, som jordisk moder. Jungfru Maria föder Guds son, som en gåva till en sargad och slagen mänsklighet. Gud förenar sig med det mänskliga för att visa kärlekens makt.

Vi kan förundras över Guds plan att vinna oss tillbaka, vi kan förundras och fascineras. Gud kommer till oss i sin egen Son för att leva vårt liv och dö vår död för att uppenbara vad livets handlar om och för bära världens synd och skuld och försona världen på nytt med sig själv. Vår Herre och Skapare som kränkts av sin mänsklighets uppror mot honom går själv in i det mänskliga och spränger alla murar.

Gud behövde Maria och utkorade henne att bära Frälsaren till världen. Så blev Gud människa i hennes barn. Guds räddningsplan betydde att han måste bli en av oss. Han vet vad det betyder att trampa denna jord, han känner den som vi, ja han känner den djupare. Han vet våra begränsningar, han vet vad som plågar oss och skiljer oss åt, han känner dess smärta och mörker. Han vet vad som fördärvar oss, han känner alla mänskliga intriger, allt självsvåld, han vet vad som dödar oss men han har brutit upp en ny väg till seger.

Jungfru Maria, den utvalda, bar Frälsaren till världen. Hon fann nåd inför Gud, och genom hennes lydnad göts nytt liv in i världen, in i den döende mänskligheten. "För Gud sände sin Son i världen....för att världen skulle räddas genom honom." Sådan var Guds plan. Han gav oss Jesus Kristus, sin egen Son, för han visste att det var enda utvägen ur världens dilemma. Där mänskligheten sagt nej till Gud, sa Maria sitt trofasta ja.

Det är olydnaden mot Gud som skapat kaos av det goda som Gud har gjort. Vi hade blivit fångar och offer, men är samtidigt medskyldiga. Vi människor satt fast i en hopplöshetens situation. Smittade av synden och egoismen samtidigt bärare av vårt gudomliga ursprung, skapade till Guds avbild, men fördärvade, märkta av synd och död.

För hur kan vi i oss själva, med egna resurser och egen makt befria oss från ondskan, som har en bundsförvant till och med i vårt eget bröst? Vem kan trassla sig ur skulden vi dragit på oss eller det dåliga samvete? Vem kan göra ogjort det som redan är gjort? Vem kan stilla ångesten och vem, ja vem kan besegra döden? Sådan var och sådan är vår situation utan vår Frälsare, Guds Son som genom Maria fick sin mänskliga gestalt.

Utan Frälsaren Marias son, vår broder, var och vi utlämnade till vad vi själva förmår och inte förmår. Vi var förlorade, utan chans - ondskans makt är så djävulsk, den hinner upp oss till slut. Men Gud gav oss en ny chans när han lät sig födas i vår mitt. Han var Guds erbjudande till alla om en ny början och en evig fortsättning. Han bröt vägen genom ondskan och han vann seger.

Vi kan följa hans väg i världen. Hur ondskans alla makter ansätter honom, Josef och Marias flykt med honom till Egypten, frestelserna, hoten, de makthungriga omkring honom, sammansvärjningar, intriger, oförståelse, lidande och tortyr och till slut dödsstraffet och avrättningen bland förbrytare. Men - vad få då förstod och begrep: Detta var vägen till seger tvärs igenom lidandet. Ingenting kunde förgöra honom. Han var utan synd. Frestelserna hade inget att erbjuda, hoten blev verkningslösa, de makthungriga fick stå där med sin skam och de sammansvurna förgjorde sig själva. Döden stod där maktlös: Marias son, han som var människa som vi, gick levande ur sin grav. Allt detta gjorde Gud för vår skull. Han valde Maria, han förenade sig med det mänskliga, han gjorde det för din och min skull och hela världens. Vi har en Frälsare, Marias Son, vår broder, Guds Son vår Herre, en Befriare och Räddare.

Hela vår Bibel är full av underbara präktiga kvinnogestalter. Vi behöver bara tänka på Sara, Abrahams trogna hustru och moder till löftessonen Isak. Och Jakobs älskade Rakel, moder till Josef och Benjamin, eller Joebed, vars namn betyder "Herrens tjänarinna" och som födde Moses det störste av profeterna. Eller Hanna, Samuels moder. Eller Ester, Judit och Rut. Men ingen av dessa kvinnor utvaldes att föda den utlovade Frälsare. Nej, när tiden var fullbordad valde Gud en jungfru i Galilén, Maria en av de stilla i landet, visserligen av Davids ätt, men en av de ringa och oansenliga i människors ögon.

Gud utkorade Maria att bli sitt redskap. Ja, Kristus själv, Guds son, född av Fadern före all tid, av evighet ett med Fadern i Treenighetens mysterium är den enda som själv har fått välja sin jordiska moder. Till Maria kom ängeln som förkunnade: "Var inte rädd Maria, du har funnit nåd hos Gud. Du skall bli havande och föda en Son, och du skall ge honom namnet Jesus. Han skall bli stor och kallas den högstes son - och hans välde skall aldrig ta slut." Maria litade på Gud och trodde på ängelns ord och svarade ja till den gudomliga kallelsen. Hon svarade: "Se jag är Herrens tjänarinna, ske mig som du har sagt." Maria gav vår Frälsarens hans jordiska kropp. Vi välsignar dig för detta. "En kropp beredde du åt mig", står det i Hebreerbrevet.

Marias lydnad och ödmjukhet bringade oss frälsning, genom Jesus Kristus vår Herre. Därför är det hennes dag i dag. Men alla dagar borde vi med alla släkten prisa henne salig.

AMEN

Till Predikobiblioteket Till Yngve Kalins hemsida