Kristi Himmelfärds dag Alla årg Apg 1:1-11 1999

Nåd vare med er och frid ifrån Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus.

Kristi Himmelsfärdsdag som vi firar i dag är en glad dag i den kyrkliga kalendern, som det alltid är när vi talar om himmelen. Vi firar ju vår Frälsares himmelsfärd och vi tänker på hans löfte att vi skall få följa honom efter. Vi tänker också på vår egen Himmelsfärd.

Vi hörde Jesus tala om sina efterföljare: Det är min vilja, "att de som du har gett mig skall vara med mig, för att de ska få se min härlighet." Det är vårt hopp och vår framtid. Vi tror på Jesu löfte, att det som börjar här - skall fortsätta i all evighet. Vi skall få följa Jesus.

Men innan vi tänker på, att vi en gång skall följa vår Frälsare och Herre efter, ska vi tänka lite på Kristi egen Himmelsfärd och vad den innebar. Under 40 dagar efter sin uppståndelse hade Jesus låtit sig ses och "genom helig Ande" gett sina befallningar åt apostlarna.

Flera gånger hade han försvunnit för att sedan komma tillbaka. Men den här gången försvann han på ett sådant sätt, att de visste att nu hade de sett honom för sista gången här på jorden. Han blev upptagen till himmelen.

"Medan han välsignade dem, lämnade han dem och fördes upp till himlen." Det betyder naturligtvis inte att Guds rike ligger någonstans ovanför oss uppe i rymden. Redan kung Salomo, som levde nära tusen år före Kristus, visste att "himlarna och himlarnas himmel," inte rymmer Gud och Gud inte är lokaliserad i universum. Men när Gud skapade himmelen som välver sig över oss, skänkte han oss något som påminner om hans rikes väldighet, storslagenhet och majestät, om ljuset och klarheten "däruppe."

Gud är ju upphöjd. Han tronar "över oss." Allt detta är naturligtvis bildspråk, men bilder som säger sanningen, bilder målade av Gud i hans skapelse. Därför valde också Kristus, när han nu lämnade jorden och gick ur tid och rum, att göra det på ett sådant sätt, att alla förstod att han nu återvände till sin Fader i hans rike - till himmelen.

Himmelsfärden är alltså en viktig milstolpe i världens räddningshistoria. Kristus sätter sig på hedersplatsen, på Faderns högra sida. Han återtar sin plats. Han är Gud, den gudomlige Sonen, i Treenigheten. Försoningen är slutförd. Jesus sann människa, försonade mänsklighetens synd och skuld. Jesus sann Gud, tronar med Fadern i himmelen.

Han är den allestädes närvarande Frälsaren, som överallt kan gripa in genom sin frälsande närvaro. Han är sin kyrka på jorden, han är verksam genom nådens medel: dopet, ordet och nattvarden. "Åt mig har getts all makt i himmelen och på jorden,förklarade Jesus. Gå ut och förkunna evangelium, och jag är med er alla dagar till tidens slut."

Jesus är inte begränsad. Vi tror och bekänner, att han är hos oss i dag här när vi firar gudstjänst. Men han är lika mycket närvarande överallt i hela vår värld, där hans namn förkunnas och lovprisas. Han är hos de döende, de sargande, de lidande, hos sina minsta bröder. Han är Herre över tid och rum, han är den levande upphöjde Frälsaren, samtidigt i himlen och på jorden. Vi skall följa honom efter - så säger Guds ord. Vår död är vår himmelsfärdsdag - vilket underbart löfte. När den rätta stunden kommer skall han kalla oss till sig.

Vi har hört det många gånger, men det är så stort att det är svårt att ta det till sig. Hur många av oss, har riktigt på allvar mediterat över, att en dag, kanske mycket snart, skall också vi ta steg ur tiden in i evigheten. Vi tror och bekänner ju att vi skall följa vår Frälsare efter.

För ser vi vår egen förestående död som en himmelsfärd förändras allt för oss. Det står om lärjungarna att de vände tillbaka med glädje efter att de skådat Frälsares himmelsfärd. De såg livet på ett annat sätt.

För tror vi och är förvissade om, att vi en gång genom vår död ska följa Frälsaren efter in i härligheten blir allt annorlunda. Då ser vi allt som händer oss här i ett nytt ljus. Glömmer vi himmelen, får allt det jordiska en slagsida. I evighetens ljus förändras allt.

Jag är säker på att om vi nu fick tillbringa bara en minut i himlen med Kristus och uppleva allt den glädje, frid, och fullkomlighet som Gud har i beredskap för oss, så skulle vi bli så påverkade och överväldigade av detta, att vi resten av livet inte skulle kunna tänka och prata om något annat. Det som verkar så tungt och oöverkomligt här, skulle i det ljuset vara en prövning, men ingenting annat, inte ett omöjligt berg att bestiga, utan något som fostrar oss och bereder oss att ta emot det som inget öga, har sett och inget öra har hört med som Gud har berett åt dem som älska honom.

Inga bilder, inget språk förmår att bringa till oss fullheten av den himmelska verkligheten. Där bortom tid och rum är kampen över, där, där är vi hemma hos Gud och där skall vi med egna ögon skåda vad vi trodde på. Där ska vi få se Kristi härlighet.

När några av de första kristna började misströsta och ge upp skriver aposteln Paulus till dem, att det enda som kan hjälpa dem, är att de lyfter upp sina blickar och ser framåt. Därför ber han för dem, att "deras inre ögon måtte se det underbara hopp Gud har kallat dem till, och vilket rikt och härligt arv han har i beredskap för dem bland de heliga."

Kristi Himmelsfärds dag vill för oss vara en glädjedag. Vi tror och bekänner att den kraft som uppväckte Herren Kristus från de döda också är verksam i oss. Vi tror och bekänner att liksom han blev upptagen till himlen så skall också hans trogna följa honom efter.

Vi måste lära oss att se framåt och se uppåt, för "Jag vet vilka tankar jag har för er, säger Herren, nämligen fridens tankar och inte ofärdens, till att ge er en framtid och ett hopp."

Men de löftena vågar vi leva och med de löftena vågar vi dö. Vi tror och bekänner, att med Kristus som vår Herre och Frälsare skall himmelens port också öppnas för oss.

AMEN

Till Predikobiblioteket Till Yngve Kalins hemsida