Kristi Himmelfärds dag 3 årg Joh 17:1-8 2002

Nåd vare med er och frid ifrån Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus.

"Varför står ni och ser mot himmelen?" frågade de två änglarna Jesu häpna lärjungar där på berget när Jesus nu lämnade dem på ett eftertryckligt och tydligt sätt. Ett moln tog honom bort och han försvann ur deras åsyn.

Efter sin uppståndelse hade Jesus visat sig många gånger. Han hade kommit till dem, talat med dem, förklarat och styrkt dem. Men lika oväntat, som han vid dessa tillfällen hade kommit till dem hade han vid varje tillfälle försvunnit igen. Men den här gången var det annorlunda. Lärjungarna anade att nu började något nytt. Nu lämnade Jesus dem på ett annat sätt. Han hade återvänt till sin Fader. Men de kunde inte släppa blicken mot himmelen. Där, i en annan verklighet, fanns nu deras Mästare.

Men sakta började lärjungarna förstå att Jesus inte lämnat dem. Jesus var inte längre begränsad. Hans himmelfärd skulle innebära att han kunde vara med dem, alltid och överallt. Han var inte längre begränsad till plats och en stund. Han var inte längre bunden till Galilén eller Jerusalem. Vid pingsten fick lärjungarna klarhet. Genom sin Ande var han lika påtagligt hos dem som tidigare och inte bara hos dem utan alla dem som satte sin tro på hans namn. Från den stunden är Jesus nära dem som söker honom.

Många tror att, att Gud och härligheten bara finns fjärran. Men Bibeln och den kristna erfarenheten säger något annat. Jesus är nära och saligheten finns inom räckhåll. Det är det paradoxala resultatet av himmelsfärden. Så uppenbarades hans härlighet, den härlighet Jesus själv talar om i det stycke av Guds ord vi läst i dag.

Vi ska inte stå och se mot himmelen om vi vill finna Jesus. Det finns många som spanar ut i det blå som efter en okänd fågel för att finna något eller någon att tro på, men som inte lägger märke till att den sitter på kikaren eller kameran mitt framför näsan på dem. Kristi härlighet har vi alldeles inpå oss.

Låt oss tänka på skapelsens härlighet. Någon kanske undrar vad skapelsens härlighet har med Jesus att göra. Vi läser i dag att Jesus ber "att Faderns ska förhärliga honom med den härlighet han hade"före världen blev till" och i Kolosserbrevet (1:16) kan vi läsa att hela kosmos skapades i och genom Kristus. När skapelsen skildras i 1 Mosebok säger Gud "Låt oss skapa människor till vår avbild" (1:26) Den Heliga Treenigheten talar. Fadern, Sonen och Anden skapar ett paradis åt oss människor, genomstrålat av Guds egen härlighet och kärlek. Trots syndafall och uppror reflekterar skapelsen i många avseenden ännu Guds härlighet. Annars skulle vi inte kunna sjunga "Härlig är jorden." Vi anar dess mening, vi ser dess skönhet i det stora och lilla.

Men med detta i åtanke måste vi likväl konstatera, att om vi bara söker Gud i naturen kan det gå för den som ropar i skogen. Det ekar visserligen tillbaka – men det är den egna rösten vi hör. Det räcker inte för att finna den levande Herren i en sargad och misshandlad skapelse.

Av den anledningen behöver vi Guds ord, som uppenbarar vem Kristus är. Uppenbarelsen i Bibeln är inte ett eko av människors tankar och förhoppningar. Den är gudainandad, det var Anden som inspirerade heliga män och kvinnor och uppenbarade vad Gud ville ha sagt. Den är inget eko av våra önskningar. Tvärtemot går den ofta mot våra mänskliga tankar och idéer. Därför måste man vara skeptisk – inte minst i en efterkristen tid som vår – när människor i en andlig eller kyrklig fråga frågar menar sig veta vad kristen tro är eller borde vara utan att man på allvar frågar efter vad Bibeln faktiskt uppenbarar och säger.

Bibeln målar Kristus för oss – den uppenbarar vad vi behöver veta för vår räddning och vad som är gott och nyttigast för oss. Kristi härlighet strålar emot oss genom Guds ord, ur varje Bibel. För det om honom som hela Bibeln handlar, ibland på ett dunkelt och svårtkomligt sätt – men likväl är han hela Bibeln stjärna och kärna. Genom Bibeln, när den läses med bön under Andens ledning kan man verkligen lära känna Guds härlighet, hans slösande kärlek.

Jesus säger i dag till sin himmelske Fader att han uppenbarat hans namn för dem som Fadern gett honom "och de har bevarat ditt ord." Det fullbordades i hans lidande och död och hans härliga uppståndelse. Så uppenbarades Guds härlighet och kärlek till den vilsna, förlorade mänskligheten. Det Jesus talar om och som han fullbordade är frälsningens härlighet.

Vad menar då Jesus när han säger till sin Fader "att de verkligen förstått att han kommit från Gud.. Jesus talar inte om att ’känna till’ utan han menar verkligen ’förstått’ med ordets hela innebörd. Det är klart att praktiskt taget alla känner till att det finns någon som kallas Jesus, att det finns kyrkor och religioner, men det betyder verkligen inte att förstå vem Jesus är och varifrån han har kommit. Många tror att vi tror på en gud som vi sannerligen inte tror på. Nej, vi tror på den Gud, som Jesus gjort känd. Man lära känna Gud först när man tar emot Jesus som sin Herre och Frälsare d.v.s. söker göra Guds vilja och vilja följa honom. (Joh 7:17) Ordet ’härlighet’ kommer ursprungligen av ’herr-lighet.’ För att förstå vem Gud är måste man erkänna Jesus gudomliga anspråk. Men det vägrar den upproriska världen att göra. Den är sin egen herre, och går därför miste om härligheten från Gud.

Men den som söker skall finna. Den som stannar upp och reflekterar över skapelsens alla mysterier och sammanhang och söker vägledning i Guds ord skall finna att Gud är nära och saligheten inom räckhåll.

Det var för att rädda den förlorade världen som Jesus kom från Gud. Det var för att frälsa och uppsöka det som var förlorat som han gav sitt liv på korset och sonade världens synd och skuld. Det var för att visa sin härlighet och proklamera sin seger över synd och död som han gick levande ur sin grav. Det var för att bestiga sin härlighets tron som han denna dag uppsteg till himmelen. På Faderns högra sida ber han för oss och manar gott för oss. Han är nära oss genom Hjälparen sen helige Ande som ska lära oss och påminna oss allt han har sagt och som vill komma och bo hos oss och omskapa och förvandla oss efter hans vilja.

Jesus blir bäst förhärligad, när Guds kärlek får flytta in i våra hjärtan och vi älskar våra medmänniskor och sprider evangeliets glädje att världen är frälsad, att Jesus gått före oss till himmelen för att bereda oss rum i hans Faderns boningar. Då ska vi få uppleva den eviga härligheten vid tidens slut då Gud skall skapa allting nytt. Då skall Jesus komma åter på himmelens skyar i all sin ’herr-lighet’ för att hämta de sina till det nya som Gud har i beredskap åt dem som älskar honom, "ty riket är Hans och Makten och Herr-ligheten i evighet.

AMEN

Till Predikobiblioteket Till Yngve Kalins hemsida