Nyårsdagen 2 årg Luk 13:6-9 1995

Nåd vare med er och frid ifrån Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus.

Det finns ett underbart bibelord där Jesus säger till sin lärjunge Petrus: "Jag har bett för dig, Petrus..." De orden fick Petrus till tröst och uppmuntran.

Ja, det står på många ställen att Jesus bad för sina lärjungar. "Fader bevara dem i din kärlek", heter det t. ex. på ett annat ställe.

Men det var inte bara för sina närmaste han bad. Han bad för alla, ja till och med för dem som stod honom emot och som till slut dödade honom. Men vad många inte vet, är att Bibeln säger att Jesus ber för oss också. Hos Gud är han nu din och min förespråkare och förebedjare, han manar gott för oss syndare, heter det. Han bär fram dig och mig i sin förbön inför Guds ansikte.

Vad denna hans förbön betyder får vi lära oss i liknelsen om vingårdsmannens förbön som vi nyss läste. Den är en hälsning till oss alla från världens Frälsare., en hälsning med samma innebörd som den Petrus fick för länge sedan: "Jag har bett för dig ... och där kan vi sätta in vårt eget namn.

Det är inte svårt att förstå vad Jesus menar med sin liknelse. Vingårdens herre är Gud själv. Vingården står för kyrkan och församlingen som han grundat för att vi ska bära frukt till evigt liv. Vi hörde inte hit genom födelsen, men i Guds vingård blev vi en gång planterade genom det heliga dopet. Trädgårdsmästaren, Jesus själv, tog oss i sin vård. I vingården finns allt vad vi behöver, för att tala med Bibelns underbara bildspråk, där faller nådens regn och där lyser kärlekens sol.

Här vårdas varje planta. Guds ord kan vara kniven som beskär och ansar eller stöttorna med trösten och löftena från Gud när livets stormar och tvära vindkast vill bryta ner och fördärva. Här göds och vattnas genom gudstjänster och gemenskap med Gud. Genom ordet och nattvarden ges näring så att vi kan växa och bära frukt.

Jesus har planterat oss här, han älskar var och en lika mycket. Han ber för oss, det är hans hälsning till oss i dag. Men därför väntar han sig också något.

Mannen i vår liknelse gick ju för att söka efter frukt på ett av träden. Ja, det står till och med, att när det gällde det här trädet sökte han tre år i rad, men fann ingen. Vi har alla anledning att fundera över vad Jesus vill säga med detta. Möjligheterna till omvårdnad har sannerligen inte saknats. Den fråga vi måste ställa oss är: Har den burit frukt i våra liv?

Vingårdsmannen söker efter kärleks frukt som visar sig i tankar, ord och gärningar. Han ser mycket djupare än någon människa kan se. Han förstår att skilja mellan ett vackert bladverk och riktig frukt.

Han har vårdat sig om oss söndag efter söndag, dag efter dag för att inga grenar skulle vissna, eller frukten vara surkart av skvaller, svordomar, missbruk av Guds namn, raljeri eller villfarande lära, eller ett bladverk av hemmagjord egenrättfärdighet och inbillad förträfflighet.

"Jag har bett för dig", säger Jesus nu till oss. Gud hjälpe oss om de orden besannas: "I tre år har jag kommit och letat efter frukt utan att hitta någon."

I vår liknelse hette det att vingårdsherren sa till trädgårdsmästaren: "Hugg bort det där trädet! Varför skall de ta upp mark till ingen nytta." Men Trädgårdsmästaren bad: "Herre låt det stå kvar ett år till, så skall jag gräva runt det och gödsla. Kanske bär det frukt nästa år."

Det bränner till när vi hör Jesus tala så i klartext. Vi har ju i dag fått börja ett nytt år. Hur har vår frukt egentligen varit ...?

Jesus har gett oss en ny möjlighet när vi stigit in i det nya året. Så stor är vår Frälsare. Han ber för oss. Han vet hur det står till med oss. Han manar gott för oss, för att det skall hända det med oss som måste hända om vi skall bli bevarade. Han vill inte att något träd huggs bort, han vill alltid förlänga vår nådatid så länge det finns hopp. Liksom trädgårdsmästaren ber han om uppskov, men inte nog med det. Om det fick stå kvar så skulle det vårdas lite extra. Kanhända kommer frukten till slut!

Vi har i dag fått börja ett nytt år. "Gårdagen är förbi, morgondagen har vi inte sett, men i dag hjälper Herren." Det är viktigt vi förstår det. Det finns en yttersta gräns för Guds tålamod, men i dag hälsar Guds Son oss: "jag ber för dig ..."

Och så länge han ber för oss är det inte för sent att överlämna sig till Gud precis sådan man är, och be att han förnyar oss. Då blir det frukt - bättre frukt och riklig frukt.

Herren vill vårda sig om oss också detta nya år. Vi vet inte hur länge vår stund på jorden varar. Men tack vare vår Frälsares förbön vågar vi se framåt med hopp. Vi har fått förlängd nådatid. Kanske ett år, kanske längre, kanske kortare - det är bara Gud som vet.

Men det finns ett lyckligt slut, ett saligt slut, för att spinna vidare. I stället för att huggas ned skall den fruktbärande träden planteras om i Guds paradis. Det är det som Gud vill med våra liv. När vi har blivit nya skall han ta hem oss till sig. Därför skall vi nu till sist bedja, den älskade psalmversen som handlar om precis det här:

"Liksom ett träd i sol och regn, så låt min själ i Andens hägn få växa alla dagar den sommar som av nåd jag får. Gud, låt mig bära frukt i år, den frukt som dig behagar.

Behåll mig till ditt paradis, och låt mig på de trognas vis i dina gårdar grönska. Låt mig få tjäna dig allen, i trohet sann, i kärlek ren, så vill jag mer ej önska.

AMEN

Till Predikobiblioteket Till Yngve Kalins hemsida