Söndagen före pingst 2 årg 5 Mos 31:6-8 1998

Nåd vare med er och frid ifrån Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus.

När vi drabbas av motgångar i våra liv är det lätt att frestas att tänka att Gud övergett oss - eller än värre: Det finns ingen gud! Livet är bara orättvist och nyckfullt. Så kan man också känna sig om man står inför något svårt som man måste gå igenom. Jag är utlämnad åt mig själv, vad själv orkar eller förmår.

Men, mina vänner, ingenstans i Bibeln lovar oss Gud att vi skall slippa motgångar och svårigheter. Vi har inga löften om alltid vara friska eller ha framgång. Tvärtom förklarar Bibeln tydligt att varje människa kommer att möta svåra tider. Vi lever i en fördärvad värld där "allt kan hända alla" som det heter i Predikarens bok.

Vi lever i en värld präglad av synden, orättvisor, självsvåld, ja en värld där ondskan skördar triumfer, en värld som slutligen kommer att förgås eftersom den bär på sin egen undergång. Vi är alla på en gång både skyldiga till och offer för världens situation. Sådana är villkoren vi lever under. Vi vet egentligen om det allesammans och kan känna rädsla och fruktan när vi tänker på vad som kan hända.

Men mitt i allt detta får vi idag höra en annan röst så fullständigt olik det mesta som våra öron är vana att höra: Det är Moses som talar till sitt folk, (ett ord som ni konfirmander särskilt skall lyssna på som ett ord från Gud också till er):

"Frukta inte och var inte förskräckta." "Var frimodiga och oförfärade." -- "Herren är den som går framför dig, han skall vara med sig, han skall inte lämna dig eller övergiva dig." Om du håller dig till din Gud, skall han vara med dig. Han ska själv gå före dig. Han sviker dig inte och överger dig inte."

Gud lovar att bevara Israels barn i de svårigheter, som de skulle komma att möta. Han lovade att föra dem fram vad som än skulle hända, ja också i de svåraste av prövningar. Gud lovar att föra dem fram till det mål han stakat ut.

Israels barn skulle möta ohyggliga ting men mitt i allt detta skulle Gud vara hos dem. Han skulle leda dem fram till det målet, till det som på Bibelns språk kallas Kanaans ljuvliga land

Motgångar och strapatser, lidande och tillfälliga nederlag skulle möta Israels barn, men det skulle inte förändra någonting. "Herren din Gud går själv med dig. Han skall inte lämna dig eller överge dig."

Vilka underbara löften från Gud själv genom hans tjänare! Ord som Jesus bekräftat gäller också oss, när han sa: "Känn ingen oro. "Gud är med i nöden.

Det är så vi också måste lära oss att tänka. Mitt i den fördärvade världen samlar Gud åt sig ett folk, som han lovar att leda fram. Så skall Guds styrka och barmhärtighet förkunnas över hela vår slagna, sargade och lidande värld. Gud lider med sitt folk och för det fram till seger. Det finns ingen annan väg till himmelen än genom denna värld. Likasom Israel som skulle räddas finns det räddning också för var och en som låter sig inlemmas i det nya Gudsfolket.

Han utvalde Israel genom vilket alla folk skulle bli välsignade. Israel är förebilden för hur Gud nu erbjuder sin räddning i det nya Gudsfolk som samlas i Jesu namn. Genom Jesus samlar han ett nytt folk, som han leder genom denna världens virrvarr, lidande och ondska. Gud vill rädda och benåda. Jesu efterföljare är folket, som han leder fram, hem till det han lovar när han skall skapa allting nytt.

Gud grep tydligt in när han sände sin Son att uppsöka och frälsa det som var förlorat. I det gamla gudsfolkets sammanhang lät han en Frälsare födas. Jesus kom mitt in i den slagna och sargade världen för att ge dem som sätter sin tro till hans namn en framtid och ett hopp.

Gud slog inte ner våld med våld. Han sände inte änglabataljoner och himmelska pansarvapen för att strida och nedkämpa ondskans bastioner. Han lät sig födas i bland oss, han levde vårt liv, han blev delaktig i all vår bedrövelse, all kamp och smärta, Gud steg ner i våra villkor genom att sända sin egen älskade Son. Han besegrade syndens och dödens makt. Som segerkonungen uppstod han ur sin grav och samlar sig ett folk.

Han skall föra de sina in det han har lovat. Liksom Josua förde Israels barn in i det utlovade heliga landet, har Jesus öppnat vägen för oss. I honom har vi vår framtid och vårt hopp, om vi följer honom efter.

Guds plan att rädda oss tillbaka, var att liksom Israels barn blev räddade och bevarade och fördes in i det utlovade landet skall han av nåd förbarma sig över oss. Löftena till Israel gäller oss när vi drabbas av svårigheter och motgångar. Löftena gäller dig när du drabbas av svårigheter och motgångar:

"Frukta inte och var inte förskräckt."-- "Var frimodiga och oförfärade." -- "Herren är den som går framför dig, han skall vara med sig, han skall inte lämna dig eller övergiva dig."

Sådan var Guds väg. Han ville inte fördöma, han kunde inte förgöra - utan att ge sin mänsklighet en ny chans. Därför gick Jesus in mitt i vår verklighet sådan den är och vann där seger för oss. Guds helighet blidkades av hans kärlek till sin fallna skapelse. Han vill rädda vad som räddas kan. Därför klingar det så märkligt när människor säger att de inte kan tro på Gud för ondskans skull. Gud kunde ju inte heller acceptera ondskan. Gud valde ju att förbarma sig över oss och ge oss en ny chans trots ondskan och avfallet. Han kunde inte acceptera att alla skulle förgås, därför har vi fått en ny chans.

Därför vågar vi tro på framtiden. Gud har den i sin hand. Hans dom och rättfärdighet är garantin för att det är rätten som skall segra. Hans långmodighet har en gräns. Han skall föra sin sak till seger. Han skall bevara dem som sätter sin tro på hans namn.

Vår värld vrider sig under ondskans tyranni, under svält och krig och egensinne. Vi må leva i en skyddad vrå, men verkligheten smyger sig allt närmare på. Vi kan inte avgränsa oss, vi kan inte fly undan. Vi möts av världens skrik, vi hör och vi förfäras. Vi är kallade att minska lidande, att bära varandras bördor. Men mitt i kampen möts vi av tröstens ord. Lär av historien. Gud har gripit in. Hans löften till Israels barn gäller också oss. Genom hans nåd har vi blivit upptagna i Gudsfolket. Därför vågar vi kämpa. Vi står inte ensamma.

Herren talar i dag till oss (och särskilt er konfirmander):

"Frukta inte och var inte förskräckta." "Var frimodiga och oförfärade." "Herren är den som går framför er, han skall vara med er, han skall inte lämna dig eller övergiva dig."

AMEN

Till Predikobiblioteket Till Yngve Kalins hemsida