Tacksägelsedagen 3 årg Kol 3:16-17 2017

Nåd vare med er och frid ifrån Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus.

Det är något förunderligt med lovsång och tillbedjan. Den här söndagen vill särskilt påminna oss om detta. Det händer något med oss när vi sjunger lovsånger och lovpsalmer och tillber vår Skapare och Gud, och tackar honom för alla hans stora gåvor till oss, hans beskydd och omsorg om oss, vi som lever i en fördärvad värld. Lovsången och tacksägelsen stiger till Gud för att räddningen finns hos honom. "Herren är vår starkhet och vår lovsång", som det uttrycks i Psaltaren.

Vi hörde aposteln Paulus säga till sina medkristna: "Låt Kristi ord bo hos er i hela sina rikedom och med all sin vishet."

Det är som om tacksägelse och lovsång gör att något lossnar i oss och befriar oss. Vi sjunger ut våra frustrationer, vår stress och oro och vår ensamhet och i stället bli fyllda av ny kraft från vår Herre och Gud.

Lovsång är som en helig andning. Vi andas ut det svåra, det som känns tungt och bekymrar oss - och så fyller vi våra lungor med ny frisk luft som ger oss liv. Vi fylls av Anden - vi kommer in i en ny andning.

Paulus visste vad han talde om: "Lär och vägled varandra, med psalmer och hymner och andlig sång i kraft av nåden, och sjung Guds lov i era hjärtan. Låt allt vad ni gör i ord och handling ske i Herren Jesu namn och tacka Gud Fadern genom honom."

Varje gudstjänst vill uttrycka detta. En gudstjänst är en andhämtningspaus på vår ofta utmanande vandring genom livet. Det handlar om livsinställning Det är att söka räddning och hjälp oss Herren vår Gud var vi än befinner oss i livet. Paulus och Silas sjöng lovsånger när de satt i fängelse för sin tros skull. Paulus vill lära oss att lita på Gud. Vi är skapade till honom. Den är världen är fördärvad - men fortfarande finns så mycket som påminner oss om hur det var menat och vad som skall komma när Herren vår Gud har räddat vad som räddas kan och ska skapa nya himlar och en ny jord. När vi lär oss att ta emot livet på detta sätt och så förändras så mycket. Vi blir varsammare om livet och varandra och hans skapelse i stället för att ta allt för självklart.

"Sjung Guds lov i era hjärtan", skriver Paulus. Underförstått menar Paulus: Gör vi det så skall vi få se hur vår livsvandring och hela vår livsinställning förändras. Vår syn på tillvaron förändras. Vår syn på allt som finns omkring dig förändras - det får ett nytt värde och innehåll. Våra prioriteringar blir annorlunda. Vi tackar för undret att ha skapats som människa och att Herren vår Gud inte övergav oss när vi övergav honom. När vi ber brukar vi sluta våra ögon och blunda, men när vi lovsjunger skall vi också hålla våra ögon öppna. Så står det om Jesus "att han lyfte sina ögon mot himmelen." Det behöver vi också göra. Lyfta vår blick och tänka efter och se, vad himmelens Herre ville ge oss och som ska förverkligas i den nya skapelsen. Vi ser skapelsens mysterier - djuren och medmänniskorna. Vi ser rikedomen, Ingen är den andre lik. Varje människa är varje djur är unikt. I Psaltaren framställs det som om skapelsen själv lovsjunger sitt Upphov: "Havet bruse, och allt vad däri är, jordens krets och de som bor därpå. Strömmarna klappar i händerna, bergen jublar med varandra."

Vad vi människor än hittar på, hur illa vi än gör och fördärvar vår jord. Synden och upproret har fördärvat och bryter ner och skapelsen suckar under sin börda, men ingenting kan hindra dess lovsång till Skaparen med tusen, tusen stämmors ljud och längtan efter sin förlossning. Vi människor inbillar oss lätt, att allting är vårt - att vi är skapelsens herrar. Det är det som roten till det onda. Nej, skapelsen har vi fått det till låns, att bruka och vårda. Skapelsen pekar mot honom som är alla goda gåvors givare. Det handlar djupast sett om en attityd. Hur ser vi på allt omkring? Tacksamhet, förundran, förnöjsamhet och lovsång förändrar allt.

Varför glömmer vi ofta Gud i det vanliga? Han har inte släppt taget. Han är ju Herre över allt. Det är han som skyddar och bevarar oss för allt ont. Vi tänker lätt på allt hemskt som händer, men vi glömmer bort hur bevarade vi faktiskt är. Många säger att det händer så mycket ont - men egentligen är det ju så att det onda som finns i denna inte når oss eller drabbar oss. Det finns fortfarande så mycket gott i världen som en påminnelse om hur det skulle vara. De lyckliga dagarna då vi varken drabbas av sjukdom eller olyckor får bli till tacksamhetens dagar och bereda oss också för det svåra tiderna då livet kan göra ont. Vi fastnar så lätt i det onda i stället för att lovprisa Gud för det goda och att han gav oss sin Son för att rädda oss från det onda och frälsa oss. Vad vi än kommer att möta - behöver vi aldrig möta det ensamma.

"Se Gud är vår frälsning, jag är trygg och fruktar inte, ty Herren, Herren är min starkhet och min lovsång, och han blev mig till frälsning," lovsjunger redan profeten Jesaja.

Vår Herre och Skapare såg vad vi gjort med han skapelse. Men han gav oss en ny chans. Jesus kom och levde vårt liv och dog för död för att förändra allt. Han visade att Gud inte gett upp hoppet. Han vill rädda vad som räddas kan. Genom honom vill Gud skapa allting nytt. Det underbara som vi fortfarande möter här är en försmak av det goda, det sköna, det ljuvliga "som Gud har i beredskap för dem som älskar honom." Det är inte det onda som ska segra. Det ska bli som Gud ville det från början.

Paulus skriver: "Lär och vägled varandra med psalmer, hymner och andlig sång i kraft av nåden." Ja, nog behöver vi öva oss i lovsång i tacksamhet. Vi frestas ofta att ta allt för självklart. Men det är av nåd vi lever. När vi inser detta bli vi räddare om livet, tacksammare för allt gott som vi ständigt får. Vi lär oss att tacka Gud för varandra och dela Guds gåvor. Gud har inte övergett oss. Han vill slösa sin välsignelse över oss, han vill rädda och benåda.

I dag på Tacksägelsedagen kan vi riktigt sjunga ut vår lovsång tillsammans i Guds kyrka. Det är förunderligt med lovsång och tillbedjan. Det förlöser och befriar oss. Men lovsången och tacksamheten mot Gud går vi ut i en ny veckas utmaningar. Öppna dina ögon och tänk efter hur mycket du har att tacka för. Gud gav dig en Frälsare för att du skulle klara livet. Han har besegrat det onda. Genom honom är du trygg. "Låt allt vad ni gör i ord eller handling ske i Herren Jesu namn och tacka Gud Fadern genom honom. Precis som vi gör idag.

AMEN

Till Predikobiblioteket Till Yngve Kalins hemsida