Nåd vare med er och frid ifrån Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus.

”Var inte rädd, jag har friköpt dig, jag har gett dig mitt namn, du är min.” Det är ett tröstefullt stycke av Guds ord som vi har lyssnat till i dag i den gammaltestamentliga läsningen. Vi behöver höra sådana löften från Gud när vi i grunden är omskakade av vad som ägt rum de senaste dagarna. Men profeten döljer ingenting av vilka svårigheter som kan möta i livet. Han döljer inte ondskans fasansfulla makt.

Han går rakt in i det som är våra tankar och funderingar inför det som har hänt, ja orden träffar oss på ett nästan chockartat sätt: ”Så säger Herren: Om du än måste gå genom vatten, så är jag med dig, eller genom strömmar, så skall de inte dränka dig. Måste du än gå genom eld, så skall du inte bli svedd och lågorna skall inte förtära dig.”

Han sviker oss inte när olyckan slår till. Hans frälsning står fast. Gud lovar att vara med oss mitt i fasorna, mitt i nöden, mitt i den verklighet vi står. Hans löften står fast: ”den som tror på mig skall leva om han är dör,” sa Jesus och det gäller även den som drabbas av katastrofer och rycks bort mitt i livet.

Löftet om frälsning står fast. Som alltid ger Guds ord oss inte ett teoretiskt svar, utan ett i högsta grad praktiskt. Vi får något att hålla oss till. Vi får något att klamra oss fast vid när det stormar runt omkring oss.

Många människor avfärdar Guds löften och säger: ”Jag kan inte tro på en god gud när så mycket ont händer” – medan det bibliska svaret heter:

Gud kunde inte heller acceptera det onda – att det onda skulle segra, att vi skulle förgås. P.g.a. av att det onda tagit över hans skapelse sände Gud sin Son i världen för att frälsa och uppsöka det som var förlorat – mitt i den verklighet som är vår. Han kom för att försona, att rädda och leva i den verklighet med all dess sorg och smärta. Hit kom Jesus. Här vann han sin seger. Han blev gick in i kampen och delade våra villkor, och vann seger inifrån. Han bröt en ny väg genom ondskan. Han vann seger och därför är löftet sant: Om du än måste gå genom vatten, så är jag med dig…”Var inte rädd, jag har friköpt dig, jag har gett dig mitt namn, du är min.”

Vi får inte hjälp att förklara allting som möter oss men vi får hjälp att klara det som möter oss här. Världen och dess makter är i uppror men Gud vill rädda oss till den skapelse han har i beredskap för oss. Så tröstar oss Guds ord, klart och hoppfullt, trotsigt och ihärdigt, när vi gråter, när vi känner ondskans fasansfulla makt.

Men vi får inga färdiga teoretiska svar. Vi får löften om att bli bevarade och räddade mitt i den verklighet som är vår. Det ger oss hopp när ondskan slår till och alla våra mänskliga förklaringar slår slint och vi känner oss undrande, maktlösa och små och undrar varför den och den blev drabbad så fruktansvärt men inte jag. Vad skall vi nu lära oss av allt detta?

Jag brukar berätta för mina konfirmander historien om en kinesisk bonde, och jag skall upprepa den idag för den passar in i detta sammanhang:

”Det var gång en gammal kinesisk bonde, som levde tillsammans med sin son. Han ägde bara en enda sak i livet, och det var en häst. Den utgjorde hela hans förmögenhet. En dag försvann hästen: ’Vilken fruktansvärd olycka, sa grannarna. Vad har han gjort för att förtjäna något så ont? Vilken olycka!. Men den gamle bonden svarade: Vad vet ni om det?
Några dagar senare kom hästen tillbaka och hade med sig fyra vilda hästar: Du har tur, så grannarna. Den gamle ryckte på axlarna och svarade igen: Vad vet ni om det?Den unge sonen ville dressera de vilda hästarna. Han föll i backen och bröt ena benet: ’Vilken otur, sa grannarna. Fadern svarade: Vad vet ni om det?
En kort tid senare utbröt kriget. Alla unga män inkallades, med ett enda undantag: Den skadade sonen. ’Du har tur, sa grannarna. Än en gång svarade den kinesiska Salomo: Vad vet ni om det?.”

Vi vet egentligen om detta. Det riktiga och sanna, när vi människor är sant mänskliga hänger det väldigt samman med tider och prövningar, när vi ser att det finns något alla hålla sig till – när vi visar medlidande, offervillighet och kärlek. Lyckan och olyckan och katastrofen och tryggheten ligger inkapslat i varandra.

Ja, prövningar, mötet med döden, sorgen, smärtan hur fruktansvärt det än är, kan till och med fördjupa och berika våra liv, för det ger oss en sann realism eftersom alla falska säkerheter vi bygger upp raseras.

Gud frestar ingen, han är inte det ondas upphov. Men Gud kan förvandla till och med det onda från meningslöshet till mening, från fasa till trygghet, från Satans anslag, till livets tjänare. När vi med Guds hjälp övervinner dem – förkunnar vi hans seger och makt.

I Nya Testamentet upprepar Paulus profetens ord: ”Vi kan bli ansatta, men inte kringrända, rådvilla, men inte rådlösa, vi kan bli förföljda men inte övergivna, slagna till marken men inte förlorade.” ”Därför ger vi inte upp, även om vår yttre människa bryts ner, förnyas vår inre människa dag för dag. Våra kortvariga lidanden väger oändligt lätt mot den överväldigande, eviga härlighet de bereder åt oss.”

Många människor kan berätta om just detta, att det var i de riktigt svåra stunderna som de upplevde Guds närhet som aldrig någonsin annars. Gud kom nära, och allt ändrades mot alla odds. Där i det svåra, i prövningen, och lidandet såg de sanningen.

Vi är mycket snabba att bedöma. Vi kräver raka snabba svar. Gud gav oss sin Son och blev människa som en av oss för att dela vår nöd och försona. Gud vill vårt eviga väl, han har kallat oss vid namn och har omsorg om oss. Han kan rädda oss när vi överlämnar oss till honom. Så vågar vi ta till oss Guds eget ord och hans löften. Gud frälsar mitt i nöden – ja döden är förvandlad genom honom. Därför läser vi som det står, med tårfyllda ögon.Om du än måste gå genom vatten, så är jag med dig, eller genom strömmar, så skall de inte dränka dig. Måste du än gå genom eld, så skall du inte bli svedd och lågorna skall inte förtära dig.”

Det är vad Gud vill säga till var och en av oss idag när vi lever i skuggan av den stora katastrofen.

Jag är Frälsningens Gud, därför gav min arma, plågade skapelse Jesus som Herre och Frälsare.

Jag kan inte acceptera att ondskan ska segra. Tag emot min kraft, så skall jag uppehålla dig. ”Frukta inte, ty jag har befriat dig, jag har kallat dig vid namn. Du är min, säger Herren som har skapat dig.”

AMEN

© Yngve Kalin | Skapad av Vestergård Webb & Design

© Yngve Kalin 
Skapad av Vestergård Webb & Design