Nåd vare med er och frid ifrån Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus.

Det finns naturligtvis bara ett himmelrike, men vi människor kan finna det på olika sätt. Somliga finner det oväntat utan att söka, medan andra måste söka länge innan de finner det.

I dag undervisar oss Jesus om detta i två kärnfulla liknelser. Man skulle kunna säga att Jesus talar om det oväntade himmelriket och om det eftersöka himmelriket.

Den första korta liknelsen talar om det oväntade himmelriket. Det är som när en man finner en skatt i en åker, oväntat och överraskande, säger Jesus. Skatten har funnits där hela tiden, mannen hade år efter år vandrat över den.

Vi kan tänka oss att han syftar dels på de människor som kanske växt upp i ett sammanhang där kristen tro inte spelat någon särskild roll. Det kan vara en människa som lever i en sekulariserad miljö och omgivning där allt tal om en levande Gud är något främmande. Men så av någon anledning kommer man så en dag inom hörhåll och man hör Guds tilltal tydligt och det slår ner som en blixt i ens medvetande. Man hade förut hört kyrkklockorna ringa, utan att tänka så mycket på det, man kan ha besökt både kyrkor och gudstjänster i då och då i olika sammanhang, kanske vid någon begravning eller något annat – allt utan att ana den verkliga skatten och dess värde. Men så plötsligt börjar man ana ett sammanhang. Detta, ja detta handlar ju om mig och mitt liv.

Ibland kan det vara mötet med svårigheter i livet, som driver en människa att stanna upp: Finns det ett djupare sammanhang och kan få hjälp att tolka mitt liv. Inte så sällan är det mötet med människor, som verkligen funnit skatten, som gör att man tvingas tänka efter. Var får de sin kraft ifrån? Vad är det för skatt de funnit. Vad är det egentligen som bär dem?

Så finns det de människor som verkligen levt nära skatten i hela sitt liv. Jag tänker på dem somhaft förmånen att växa upp i ett kristet sammanhang, med föräldrar som på ett ärligt sätt hämtat sin kraft och sitt levnadsmod i Guds ord. Man kanske till och med har försökt att leva på föräldrarnas tro, men alltid avvaktande – men så en dag förstår man. Det ju allvar detta. Jag måste själv gräva upp den och göra den till man.

Det är inte så sällan en överrumplande upplevelse. ’Men det är ju sant. Här finns liv, här finns mening och sammanhang’- det oväntade himmelriket tränger sig på.

Men andra människor får söka länge, innan de finner. De handlar den andra liknelsen om: Det eftersökta himmelriket. Köpmannen sökte efter äkta pärlor. Det är inte svårt att föreställa sig att han granskat pärlor av alla de slag, och allt, mina vänner, allt är inte Gud som glimmar. Det finns en sund, kritisk distans hos många uppriktiga och ärliga sökare. De kan med all rätt ha blivit avskräckta av mycken dålig kristendom de mött. De kan ha få se baksidor och avigsidor hos människor som gällt för att vara kristna. De kan ha prövat och granskat och vandrat från det ena till det andra. Tyvärr kommer många sökare aldrig längre än till sökande och hamnar till sist i cynismens återvändsgränd.

Men det finns, Gud till ära, också de människor som efter ett troget sökande finner den himmelska skatten, den ojämförligt vackraste pärlan, som överträffar de andra i glans och skönhet.

Vägarna till en sådan upplevelse kan vara många. Men det kan också för en sån människa vara mötet med en helgjuten kristen personlighet, som övertygar en om sanningen antingen genom sina ord, som förmedlar en kunskap som går utöver det man vanligtvis få höra, eller genom sina handlingar och sin människokärlek övertygar.

Dessa människor får genom sitt sätt att vara andra, att ställa frågan: Varifrån får de sin kraft och inspiration och trygghet? Den som söker, han finner, om han söker på de rätta ställena.

Men det är ända något egendomligt som händer när en människa funnit skatten och pärlan. De gäller både dem som möter himmelriket utan att ha sökt efter det eller den som funnit det först efter långvarigt sökande. Båda vet, någonstans djupt inne, att det var en nåd att just deras ögon blev öppnade, så att de upptäckte skatten och fann pärlan. De förstår också att för att få behålla skatten och pärlan så behöver annat offras.

Himmelriket är det makalösa erbjudandet, om ett nytt liv redan här och nu. Det är att få syndernas förlåtelse, liv och upprättelse gratis och av nåd. Det som börjar här skall fortsätta i all evighet hos Gud i hans rike, när han skapar allting nytt. Ingenting kan jämställas med att äga detta. Ingenting kan jämställas med den skatten eller den pärlan. Därför måste en människa som funnit skatten vårda den, och kanske som köpmannen, bildligt talat avstå från allt annat, för att erövra pärlan.

Vad vi måste offra, det är vår tröghet, våra synder, vår självupptagenhet, våra försummelser och vårt lapptäcke av självpåtagen fromhet. Då är skatten vår, då har åkern i vilken den låg kommit i vår ägo.

Men också på ett annat plan får vårt liv andra prioriteringar. Men en sådan skatt och pärla är vi rika. Vår tid och våra tillgångar, våra mänskliga resurser ger vi till Gud för att han skall använda oss. Allt vill vi lämna till Gud – och får det så tillbaka, mångdubbelt rikare, mångfaldigt välsignade. Priset för himmelrikets skatt och pärla är aldrig för högt, vad som än skulle behöva krävas.

Därför säger Jesus till oss i dag: ”Be så skall ni få. Sök, så skall ni finna. Bulta, så skall dörren öppnas. Ty den som ber, han får och den som söker han finner och för den som bultar skall dörren öppnas.” Jesus väntar på dig.

AMEN