2 söndagen i påsktiden

Årg 2
Joh 21:15-19
1999

Nåd vare med er och frid ifrån Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus.

I våra trakter använder vi ofta uttrycket – ”det blir la väl” när vi menar att allt kommer att ordna sig till slut på bästa sätt.

Jag kan inte läsa berättelsen om hur Petrus blir upprättad och förlåten av Jesus utan att tänka på det uttrycket. Det blev ju verkligen väl för Petrus. Det blev ett gott slut på den bedrövliga historien när Petrus förnekat Jesus och totalt fallit igenom. Petrus, hade ju tre gånger förnekat sin Mästare. Nu får han tre gånger förklara sin trohet och sin kärlek. Vi får höra hur Petrus upprättas och allt blir väl igen. Och det sannerligen ett underbart evangelium, ett glatt budskap, som gäller fler än Petrus som svikit och kommit bort.

I dag handlar det alltså om att allt kan bli väl igen.

För vilka?- kan man fråga sig. Det underbara svaret är: För alla, som det gått lika illa för som Petrus. Han är inte ensam. Så illa har det gått för oändligt många.

Det är lätt att svika, många faror hotar en lärjunge. Tanklöshet och övermod kan driva en människa bort ifrån sin Herre och få henne att förneka Jesus. Det kan ske dramatiskt som när Petrus med ed förnekade sin tro, men förnekelser kan ske på många olika sätt. Det kan vara i sättet att handla och på så sätt bryta mot Frälsarens ord och förmaningar. Hur fantastiskt är det då inte att få höra hur Jesus möter en lärjunge, som så nesligen förnekat honom.

Petrus, klippmannen, som varit den första att tydligt bekänna sin tro, att Jesus var Messias, hade fallit igenom. Han hade strax innan förnekelsen dyrt och heligt försäkrat för Jesus att om så alla andra svek, skulle han aldrig förneka honom, ja, han var villig att gå i döden för Jesus. Det var just denne självsäkre lärjunge som förnekade honom.

Kan egentligen någon enda av oss höra berättelsen om Petri förnekelse, utan att känna igen sig själv. Hur lätt är det inte att svara undvikande, hur lätt är det inte att tiga när vi skulle tala, och tala när vi skulle tiga.

Petrus ville hjälpa Jesus när han följde med honom in på översteprästens gård. Han trodde sig om för mycket, trots Jesus varningar och tydliga ord var han övermodig. Många har fallit på det sättet i en falsk nit att stå upp för Jesus, ordna för honom och hjälpa honom. Det är ofta kyrkans synd – tvärtemot Jesus tydliga ord, tror sig många veta bättre än Jesus själv.

Men allt kan bli väl igen. Att Petrus blev upprättad berodde helt och hållet på Jesus. När Petrus glömde sin Herre, så glömde Jesus inte sin lärjunge. I förnekelsens stund hade Jesus vänt sig om och med kärlek sett på sin oförståndige lärjunge. Den blicken glömde Petrus aldrig. Han ångrade sig direkt och gick ut och grät bittert. Och Petrus fick möta Jesus igen – och allt kunde bli väl igen. Det kunde ske för att Jesus glömmer aldrig bort en lärjunge, hur långt borta han än har varit. Han ser på oss med kärlek, han vill dra oss tillbaka.

Petrus fick efter uppståndelsen budet att bege sig till Galilén. Så söker Herren, dag efter dag, söndag efter söndag hela sin bortkomna hjord, alla som döps i hans namn. Han kallar oss till vårt Galilén, till sin kyrka, där han vill möta oss, tala till oss och bryta brödet med oss. Han ser på oss med kärlek. Han vill att allt skall bli väl igen.

Tänk tanken, vad som hade hänt om Petrus inte lyssnat på budet och skyndat upp till Galilén. Han hade då förblivit sitt fall, borta från Jesus. För att allt skall bli väl igen gäller än i dag samma sak. Vi måste söka upp Jesus där han lovat att möta oss.

Petrus fick inte vara ifred för Jesu fråga, om han älskade honom? Den frågan värjer sig många för. Är det detta det betyder att vara en kristen, då ställs ju allt på sin spets. Frågan är rak och tydlig! Men ingen kommer till syvende och sist runt den. Den kanske ställs på ett annat sätt. Men till slut handlar det om vår relation till Jesus. Älskar du mig?

Jesus älskade oss så högt, att han inte sparade något. Han dog för oss för att döda ondskans makt för att vi skulle få leva. På vårt svar på hans kärleksförklaring hänger vår salighet.

Den tidigare sjå självsäkre Petrus måste ner på jorden igen. Tre gånger fick han frågan om han älskade Jesus. Det var en besvärlig prövning för Petrus, men han måste gå igen det. Han måste upprättas från grunden. Det var ett strängt skriftermål han fick gå igenom – och det står att Petrus blev bedrövad, till slut fick han kapitulera: ”Herre, du vet allt, du vet att jag har dig kär.”

Inför Jesus kan vi inte förställa oss. Men när Jesus kallar oss tillbaka till sig gör han det för att upprätta oss, inte för att fördöma oss.

Vi kan också känna obehag när hans ord utmanar oss när vi möter honom i vårt Galilén. Guds ord avslöjar oss, det tröstar inte bara, det förmanar och varnar oss. Men då gäller det att inte dra sig undan, utan liksom Petrus utan omsvep erkänna vad som fattas oss.

När vi ställs inför frågan om vår relation till Frälsaren skall vi inte dra oss undan utan bekänna som det är. Kanske någon svarar Jesus: ”Herre du vet, att jag så gärna vill följa dig, men förkasta mig inte. Jag har dig kär”. Någon annan svarar: ”Jag vill, men förmår inte, jag sviker dig ofta, men du vet att jag vill tillhöra dig.” Kanske blir svaret på Jesus fråga: ”Du vet att jag har dig kär, men skenar ofta i väg på egen hand. Förlåt mig vad jag brutit”. När Jesus utmanar oss – ska vi svara. När vi inte undandrar oss prövningen kan allt bli väl igen. Jesus förlåter oss, han upprättar oss. Allt är väl igen.

Petrus blev återinsatt i sitt apostlaämbete, och så är det alltid när Jesus förlåter. Allt är väl igen. Det är som det onda aldrig hade hänt – aldrig hade ägt rum. Det är förlåtet – det är borta. Så blev Jesus förhärligad.

Vi läste också i dag hur profeten Jeremia blev sänd av Herren till en krukmakares verkstad. Herren ville lära honom något där. Det är en tydlig bakgrund till berättelsen om Petrus. Jeremia fick se, att när kärlet som krukmakaren höll på att forma misslyckades, så började han om gång på gång på nytt, så att det till slut blev ett dugligt kärl.

Så handlade Herren med Petrus och så handlar han med oss. Gud börjar om. Allt kan bli väl igen. Gud erbjuder alltid en ny början. Vi får alltid komma tillbaka – Jesus älskar oss. Han vill alltid börja om och ställa allt tillrätta. Därför är frågan till slut till oss alla. Låter du Jesus göra det?

Han utmanar dig i dag – har du mig kär?

AMEN

Andra predikningar aktuell söndag

2 söndagen i påsktiden

Årg 1
1992
Nåd vare med er och frid ifrån Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Alla människor drabbas ibland av en känsla av misslyckande, man kan känna sig otillfredsställd både med sig s...

2 söndagen i påsktiden

Årg 3
1997
Nåd vare med er och frid ifrån Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. I dag får vi i våra läsningar höra hur den Uppståndne Jesus möter och uppenbarar sig på nytt för sina lärjung...
© Yngve Kalin | Skapad av Vestergård Webb & Design
© Yngve Kalin 
Skapad av Vestergård Webb & Design