5 i fastan

Årg 3
1 Joh 1:8-2:2
2014

Nåd vare med er och frid ifrån Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus.

Man hör i bland människor säga, att trots att man ber mycket ser man få eller tydliga bönesvar i sina liv. Visst, man vet att Gud verkar och hör våra böner och det är tryggt att veta att Gud har många sätt att uppfylla våra böner och lägga allt till rätta. Vi har lärt oss att ibland får vi vänta. Gud ger oss det vi bett om i rätt tid …

Men mina vänner, är detta en korrekt och fullständig beskrivning av bönens löften?

Nej, långt därifrån. Jag vill i dag påminna er om att de viktigaste, centralaste bönerna en människa kan be blir omedelbart besvarade.

Du har upplevt det i denna gudstjänst. Här har redan böner blivit besvarade. Gud har talat. Den viktigaste bönen vi kan formulera har fått ett omedelbart svar.

För du bad väl med i syndabekännelsen? Du bar väl fram dig själv med dina synder, dina tillkortkommanden, misslyckanden och försummelser till Gud. Du bad väl om nåd, förbarmande och frälsning för Jesu Kristi skull?

Vad var det som hände sen? Sa Gud, ja det var väl gott och väl, jag skall fundera på det, och så får vi se, kanske om några dagar? Nej, Gud hörde din bön och framför dig ställde han ett av honom befullmäktigat ombud och lånade hans röst. ”Till dig som ber om dina synders förlåtelse, säger jag dig på Herren Jesu Kristi uppdrag. Dina synder är dig förlåtna. I den stunden öppnade sig himmelen över Mörbylånga kyrka. Ca 60 syndare blev förlåtna när Gud hörde deras böner, bums och omedelbart! De viktigaste bönerna svar Gud på omedelbart – böner om räddning och förlåtelse. ”Om vi bekänner våra synder är Gud trofast och rättfärdig så att han förlåter oss synderna och renar oss från all orättfärdighet”, skriver aposteln Johannes till oss i dag.

Det är denna söndags tema. Den påminner oss om det ofattbara och underbara att världens synd och skuld är försonad. I Jesus ”försonade Gud världen med sig själv.” Frukterna av Jesu försoning räcks oss när vi firar gudstjänst. När vi kommer till honom, ångerfulla med allt som vi gjort fel eller försummat, visar han inte bort oss. För Jesus skull, är det inte övermod att tro på våra synders förlåtelse, ett liv och en framtid med Gud.

Men så längre vi får leva här på jorden måste vi strida mot allt som lockar och frestar oss bort ifrån Gud heliga vilja. Det är när vi förstått detta, som vi vill leva nära honom som är syndares vän, och som kom för att rädda sådan som vi.

En människa med självinsikt ser ju hur hon hela tiden misslyckas, vi syndar med tankar ord och gärningar. Vi får leva med den insikten – det är en kamp som driver oss att leva allt närmare Krsitus och fostrar oss i tro. Det är enda vägen. Det Jesus gjorde när han gav sitt liv för oss ’är det enda som kan rädda oss. har i grunden förändrat våra villkor. Bönen om syndernas förlåtelse är vägen till Gud, för var och en som vill vandra den.

Gud har gett oss våra liv. Vi är skyldiga att förvalta det vi har fått av honom på det sätt som han vill. Och hur vi skulle leva våra liv har Gud tydligt förklarat i sitt ord. När vi bryter mot hans vilja, det må vara i tankar, ord eller gärningar kommer vi i skuld till honom. När vi rannsakar våra liv i ljuset från hans ord står det klart, att vi skulle vara hopplöst förlorade ”om Gud så skulle döma oss som våra synder har förtjänat”, som det hette i den gamla syndabekännelsen.

Vår synd, vår delaktighet i världens bortvändhet från Gud är skiljer oss från Gud. Men Gud fann en väg att rädda syndaren hur mycket han än hatar synden. Han kunde inte upphöra att älska syndaren på samma sätt som en mor inte kan glömma sitt barn även om det vänder henne ryggen och trampar hennes vilja under fötterna. Därför kom Jesus för att frälsa och uppsöka det som var förlorat.

Guds förlåtelse innebär inte att han bestämt sig för att överse med våra fel. Förlåtelsen är inte heller någon slags manipulation där något smusslas undan. Nej, förlåtelsen grundar sig Jesus själv, han betalade den skuld som vi har dragit på oss. Den kärlek till Gud och våra medmänniskor som alltid skulle finnas hos oss den lydnaden och kärleken fanns hos honom.

Att be om förlåtelse är därför att närma sig Gud i Jesu Kristi namn och i tron visa på honom och säga: ”Förlåt mig för hans skull. Jag är skyldig, jag är en syndare, men Jesus har betalat för mig. Det är i hans namn, och i tron på honom jag vågar komma. Se, inte till i mina synder, utan hans lydnad och kärlek när han offrade sig för mig.

Att be om förlåtelse är att säga som det är. Det innebär inte att försöka framställa något i bättre dager än det är utan att nämna dem vid sina rätta namn. Det innebär att säga som det är och inte bortförklara någonting.

Då sker det underbara: Gud efterskänker vår skuld. Han ser inte till vad vi har brutit utan till Jesus, lidande och död för vår skull. Han styrker ett streck, eller ännu bättre, han ritar ett kors över skuldsedeln och efterskänker allt.

Det är det som händer i avlösningen i varje högmässa syndabekännelse. Prästen tecknar korsets tecken över församlingen och bildligt talar korsar över våra skuldsedlar och förlåter oss allt vad vi har brutit.

Därför är det så glädjande att så många uppräckt symbolhandlingen på nytt och börjar korsa sig själva när förlåtelsens ord tecknas över oss. Tveka inte. Det har en djup och meningsfull innebörd.

Vi får förlåtelse av Gud på detta sätt genom ånger och tro för Jesu Kristi skull. Då förlåter vår himmelske Fader oss allt. Gud hör våra böner och ger oss det som vi bett om. Då är det glädje i Guds himmel. Då dog inte Jesus förgäves. Ett människobarn har kommit hem, och renats i hans blod.

Vi har så lätt att värdera vår egen skuld så lågt och andras så högt. Men synd och skuld skall inte graderas eller kvantifieras. Den skall bekännas och ångras. Vi ska inte jämföra oss med andra utan med Guds ord. I förlåtelsen ligger vägen till befrielse och upprättelse och nya möjligheter i vår relation till Gud men också till varandra.

”Om vi säger att vi är utan synd bedrar vi oss själva, och sanningen finns inte i oss. Om vi bekänner våra synder är han trofast och rättfärdig så att han förlåter oss synderna och renar oss från all orättfärdighet”

Så underbart är det. Det som händer i en rätt firad gudstjänst, med en präst med Jesu fullmakt är detta stora underbara. Vi kommer hit, tyngda av insikten att vi hela tiden misslyckas i efterföljelsen – men det händer något ofattbart. Gud är här. Vi möter honom, vi får höra att det Jesus gjorde gäller också oss.

Allt är förlåtet, när vi ber om det, och vi lämnar varje gudstjänst, upprättade och frälsade. Våra dopklänningar är sprakande vita igen!

AMEN

Andra predikningar aktuell söndag

5 i fastan

Årg 1
2002

Nåd vare med er och frid ifrån Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Gud använder sig ibland av oväntade vägar att göra känt sådant som vi människor i oss själva al...

© Yngve Kalin | Skapad av Vestergård Webb & Design
© Yngve Kalin 
Skapad av Vestergård Webb & Design