Nåd vare med er och frid ifrån Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus.

Det lär inte finnas något annat folk i världen som är så glada för att tända levande ljus som vi människor här uppe i Norden. Det hänger säkert samman med våra långa mörka vintrar.

Kanske ligger det något väldigt djupt i denna sed. Vi vill visa att vi tror på ljuset, att mörkret kan övervinnas – för så länge en enda låga lyser, råder ju faktiskt inte mörkret. För inom loppet av några minuter kan hundratals ljus tändas av en enda liten låga. Har vi bara ett enda ljus brinnande finns det ännu hopp. Ljuset kan spridas. Mörkret har inte vunnit.

Jag vill gärna se symboliken i våra ljusgudstjänster på det sättet. Här samlas vi som vill sprida ljus och tror på ljuset. Att fira gudstjänst är att tända ljus i mörkret, i stället för att förbanna det. Här samlas vi som tror på ljusets makt.

För visst ser det mörkt ut i vår värld, mörkrets makter visar sannerligen sin makt i vår plågade, slagna värld. Det är som det står hos den gamle profeten i den profetia vi läst i dag: ”Mörker övertäcker jorden, och töcken folken.”

Det är inte svårt att förstå vad profeten menar när vi ser ut över vår värld. Mörkrets välde skördar segrar. Men profeternas budskap var ändå ett budskap av hopp: ”över dem som bor i dödskuggans land skall ett ljus skina klart.”

Mitt i mörkret skall tändas ett stort ljus. Ett ljus som skall ge världen hopp. Det ljuset var Guds egen Son, som skulle komma i världen. Mitt i mörkret skulle Gud tända en hoppets låga. Genom honom skulle mörkrets välde fördrivas.

”Det sanna ljuset som ger människor ljus skulle komma i världen:” — ”och mörkret har inte övervunnit det.”

Denna världens mörker attackerade Ljuset som Gud tände, när han sände sin Son i världen, men världen kunde inte släcka ut det och besegra honom. Inga medel hjälpte, till och med döden stod där maktlös. Han besegrade mörkrets makt och försonade syndens skuld.

Därför proklamerade Jesus: ”Jag är världens ljus den som följer mig ska inte vandra i mörkret utan skall ha livets ljus.” För om vi följer honom, så vandrar vi ljuset ”och har gemenskap med varandra och blodet från Jesus renar oss från all synd,” för att tala med aposteln Johannes.

Nej, Jesus-ljuset kan inte släckas, genom människor som omskapas och förvandlas av honom skall det spridas över jordens krets till tidens ände. Vi skall tändas av honom för att föra ljuset vidare. Ljuset från Jesus bränner bort vår egen synd och skuld, vår oro, vårt missmod och vår fruktan. Det övervinner allt, ja till och med döden, det mörkaste av alla mörker. När vi är försonade och tända, kan gå vidare till andra, som verkliga ljusbärare.

Så underbart är evangeliet. Det finns ett ljus som ger oss livet och hoppet tillbaka, ett ljus som inte kan släckas ut, inte av människor, inte av ondskans och mörkrets makter, inte av hat, inte av missmod och förtvivlan, inte av döden. Vi kan tändas av det och då blir allt förändrat.

Vi kan fortfarande bli berövade av allt i denna värd, men inte det hoppet om ljusets seger, för ljuset från Gud, tänt i våra liv ger våra liv mening och innehåll.

Jesus vår Herre är den ende som kan fördriva mörkret, okunnigheten och upproret mot vår Skapare. Vi tillhör honom, vi har del i hans seger, genom hans löfte: ”Jag är världens ljus, den som följer mig, skall inte vandra i mörkret utan skall ha livets ljus,” säger Jesus.

Men kampen mot mörkrets makt pågår ännu. Ännu firar ondskan triumfer. Människor förvandlas och tänds, men vad värre är att på platser där det tidigare brann så håller ljuset på att tyna bort eller helt på att släckas ut. Det som tagit generationer att bygga upp, kan raseras i en enda.

Nationer, länder, socknar och församlingar kan höljas i mörker när man vänder sig bort ifrån ljuset. Mörkret sänker sig på nytt. Vi måste välja, vi måste avgöra oss. Ja, ännu är inte kampen över. Låt oss tro på ljuset, och vägra att ge vika och kompromissa utan föra det vidare med frimodighet.

För ljuset brinner som starkast när det tänds för andra. Ju mörkare det är, ju starkare blir kontrasten när människor blir tända och förvandlade

När människor i nöd och svårigheter ser det, sker stora ting. Det är vår uppgift att vara ljusbärare. Vilken nåd och vilket ansvar. ”Den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan skall ha livets ljus.”

Vi har ansvar för varandra. Vi vet vad vi har funnit hos Honom som Livets ljus, vi måste föra det vidare till andra.

Vi kan visa, att vi vandrar i ljuset och har kommit till klarhet och blivit tända och brinner för världens Frälsare, tända av Kristus för att ge livet vidare.

AMEN

© Yngve Kalin | Skapad av Vestergård Webb & Design

© Yngve Kalin 
Skapad av Vestergård Webb & Design