I dag, mina vänner, lär vi oss något mycket viktigt. Hos Jesus finns aldrig något anseende till personen. Han ser alltid oss människor bakom fasaden, precis sådana vi är mitt i vår livskamp och där vi står i livet. Vi behöver inte passera något prov för att komma till Jesus och vara med honom. Vi är inbjudna precis sådana vi är med våra misslyckanden och felsteg, våra försummelser och brister.

Det var många som tyckte att Jesus var förskräcklig – han kallade en tullindrivare eller publikan att följa honom och utvalde honom till apostel och han umgicks med fel folk, såna som uppenbarligen levde mot Guds vilja. De religiösa specialisterna var upprörda. Inte nog med att han umgicks med tvivelaktigt folk. Han åt också med dem.

Men, och detta är det andra viktiga vi lär oss i dag, att han bara kan bara hjälpa dem och rädda dem som kämpar med sina liv och ser sin ofullkomlighet och hur lätt det är att komma bort ifrån Gud och ge efter för alla frestelser. Han säger det själv: Jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga – jag har kommit för att kalla syndare.” Jesus tog verkligen synden på allvar – men hans ärende, han säger uttryckligen ”Jag har kommit för” – det var att rädda syndare: Den rättfärdighet vi inte kan nå – den kan vi få genom tron på honom.

Många ryggar tillbaka när Jesus talar om oss människor på detta sätt. Att tala om oss människor som syndare, som missar målet med livet och ställer oss i skuld till vår Skapare som ville något annat ger bara ångest och begränsar oss. Men att det är en realistisk förklaring till varför världen ser ut som den gör bortser man ifrån.

Ibland brukar vi tala om ’inbillningssjuka – men man skulle kunna vända på det ordet och i stället tala om ’inbillningsfriska´’ Det är det Jesus gör i när han säger: ”Det är (ju) inte de friska som behöver läkare utan de sjuka.” Den som tror sig vara frisk går naturligtvis inte till en läkare. Förnekar man att det finns något som heter synd är det fullständigt naturligt att man inte fattar vad Jesus talar om och hur han kan befria oss från synden.

Det är viktigt att lägga märke till att Jesus inte bara talar om vissa människor och vissa synder och så jämför vi oss med dem. Tänker vi på det sättet så visar det tydligt att vi är precis som många av de skiftlärda, vi läser om i dag. Visst kan man erkänna, som man säger, att man inte Guds bästa barn – men det är ju ingenting i jämförelse med andras fel och allt man hör talas om, och hur folk lever.” Andras synder har alltid varit ett stort samtalsämne och det tryter aldrig.

Visst är vi människor olika, visst kan våra synder och syndafall vara av olika slag – men det säger mycket om oss människor att det är lättare att hitta fel och fördöma andras synder än att bryta med de egna. Nej, synder skall inte graderas. De skall erkännas och bekännas inför Gud. Att syssla med andras synder och tro att man själv går fri är skrymteri.” Jesus förnekade aldrig att tullindrivarna och de andra som kom till honom var syndare, han ursäktade dem inte – nej, han gjorde något oändligt mycket större. Han upprättade dem, ja han till och med tog dem i sin tjänst som Levi, som senare blev evangelisten Matteus. Jesus kunde inte nå fram till de skriftlärda bland fariséerna. De trodde allt var väl beställt med Gud för att det yttre var rent och putsat – och det var det verkligen – de strävade efter ett rättfärdigt liv men ända missade de poängen eftersom de inte förstod syndens verkliga innebörd. En kruka blir aldrig ren om den bara diskas på utsidan.

Men Jesus kan ibland inte heller nå fram till oss heller Det är lätt att hamna i de skriftlärdas fälla. Vi ursäktar oss, vi har också lätt att putsa på utsidan – och bagatelliserar våra brister och skyller i från oss.

Vi kan nämna några exempel: Tycker man illa om någon så beror det på ’att den människan är omöjlig att förstå sig på’. Var man hård mot någon var det för att ’den människan måste nån gång få lära sig hur man ska bete sig.’ För man ett rykte vidare berodde det på att ’det var viktigt att alla vet hur det egentligen ligger till.

Inför Guds ord faller alla ursäkter platt till marken. Jesus är syndares Frälsare, alla ursäkter är meningslösa. De skymmer tvärtom Jesus, vi förstår inte vem han verkligen är om vi inte förstår vår verkliga belägenhet och vårt eget behov av förlåtelse. Därför är det till sist inte frågan om större eller mindre syndare – inte dom andra – utan mitt eget förhållande till den Gud som gett mig mitt liv och som jag står i skuld till för att jag inte i allty lyder honom i tanakr, ord och gärningar.

Men för Jesu Kristi skull finns förlåtelse för alla syndare som längtar efter frid och ett rent samvete. Jesus kom i världen för att frälsa och uppsöka det som var förlorat. Han kom för frälsa sådana som du och jag som vill få förlåtelse och bli upprättade av Gud. Han kom inte för att lägga bördor på oss och säga: Skärp dig! Han är den sanne läkaren som kan bota oss – vi som är dödsjuka i syndens sjukdom. Han offrade sig själv, han försonade vår synd och skuld. Han bröt ondskans makt.

För Jesus Kristi skulle har alla som misslyckats en Frälsare: Tullindrivare, män och kvinnor, västgötar och smålänningar – du och jag. Vi kan alla hoppas på syndernas förlåtelse i Jesu Kristi namn om vi söker den. Att bekänna sina synder och vår del i världens bortvändhet från Gud innebär att gå till vår Gud och Skapare som gett oss livet med Jesus och visa på honom och säga: ”Jag förtjänar inte din nåd, men Jesus har manat mig att komma. Han har betalat vad jag är skyldig – så har han sagt mig. Förlåt mig i hans namn. Jag ångrar mig och vill bli befriad från min börda. Och för Jesu skull ser du inte Gud till vår synd och skuld, utan till Jesu lidande och död för oss och stryker med Jesu blod ett kors över vår skuldsedel, och förlåter oss synderna.

”Denne äter med syndare”, sa fariséerna anklagande mot Jesus. Samme Frälsare vill än i dag ta emot syndare som längtar efter att få lämna sina synder.

En fullständig gudstjänst kan sammanfattas på detta sätt: ”Jesus tar emot syndare, talar till dem och lyssnar på dem och äter med dem.” I nattvardsmåltiden tar vi emot Frälsarens själv lösepenningen som försonat oss med Gud. Det händer något med oss när vi firar gudstjänst. Vi kommer trasiga och går härifrån reparerade – redo för nästa steg i livet!

AMEN

© Yngve Kalin | Skapad av Vestergård Webb & Design

© Yngve Kalin 
Skapad av Vestergård Webb & Design