Nåd vare med er och frid ifrån Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus.

I dag får du ett erbjudande av Jesus. Är din bön densamma som vi läste om evangeliet ”att du skulle vilja se Jesus,” som grekerna sa, – med innebörden att du skulle vilja se ännu mer, förstå ännu mer, tro ännu mer och komma Jesus ännu närmare så säger Jesus till dig i dag. ’Kom mitt barn – och gå med mig upp till Jerusalem, så skall jag steg för steg leda dig och öppna dina ögon för vad jag har att ge dig.

På onsdag, som är Askonsdagen, börjar vi fastetiden igen då vi steg för steg genom täta gudstjänster, mässor och passionsgudstjänster följer Jesus på hans vandring upp till Jerusalem. Den vandring som slutade med hans seger och förhärligande – men som gick genom lidande och död. För Jesus gick till Jerusalem för din och min skull för att döda dödens makt, försona all världens synd och skuld och driva den onde på flykten.

Vi är bjudna att följa med Jesus. Fastetiden kan för den som vill bli en tid då vi fördjupas och mognar i vår tro. Du är bjuden att följa med hela vägen för Jesus har gått före oss för att bereda väg för oss.

Först minns vi:

1. Jesus har gått före oss i döden.

Det var inte första gången Jesus ställde sin vandring mot Jerusalem. Johannes berättar att han flera gånger tidigare tagit med sig de tolv till den heliga staden. Men denna gången var den sista. Han visste vad som skulle hända. ”Stunden har kommit då Människosonen ska förverkligas – om inte vetekornet faller i jorden och dör förblir det en ensamt korn. Men om det dör bär det en rik skörd.

Det var Jesu uppgift i världen. Han var sänd till att lida och dö. Han var sänd av Fadern för att vinna oss tillbaka och rädda oss från den situation vi själva försatt oss igenom upproret mot vår Skapare.

Döden slog oss människor när vi vände oss bort ifrån Gud. Den var inte meningen – förgängelsens och förbannelsens makter släpptes lös på vår jord för syndens skull. Den är den obönhörliga konsekvensen, som drabbar varje människa för ”syndens lön är döden” och ”alla har syndat och gått miste av härligheten från Gud.” Därför kom Jesus i världen. Gud förbarmade sig. Jesus blev vår broder gick in under alla vår villkor. Han, den ende utan synd och skuld, skulle dela allt – för att rädda oss människor – som utan honom befinner oss i fritt fall mot evig död och förkastelse.

Han, Guds egen son, skulle dö och så spränga dess bojor och göra den Onde maktlös (Hebr 2:14). Hur skulle den Onde kunna behålla honom, Jesus var ju rättfärdig. Han var människa som du och jag men levde livet som Gud ämnat det. Vad skulle han kunna anklaga honom för? Han var ju utan synd. Vår broder gick före oss för bana en väg för oss.

Den vägen står nu öppen för den som följer honom och sätter sin tro till hans namn. När han dog bar han hela världens synd och skuld på sina axlar – men döden kunde inte behålla honom. Den onde stod där maktlös och när vi följer Jesus ”skall vi inte se döden”, så lovar han själv i sitt ord.

Han gick hela vägen för att befria oss. Därför säger vi också:2. Jesus har gått före oss i graven

”Om inte vetekornet faller i jorden och dör förblir det en ensamt korn. Men om det dör bär det en rik skörd.”

Det ordet besannades när Jesus dog och blev begraven. När våra kroppar läggs i jorden efter jordelivet i väntan på uppståndelsens morgon blir vi bevarade. Vi skall ”inte se döden,” vi skall inte märka av dess mörker och smärta, vår ande skall ”vila i frid i avskildhet och trygghet.” Vi går ur tiden in i evigheten.

Han invigde de sinas vilorum när han själv gick hela vägen och lades i en grav. Liksom ett vetekorn läggs i jorden för att bära frukt skall våra kroppar vila i frid till uppståndelsens underbara morgon då Gud skall skapa allting nytt.

Så är det med de dödas uppståndelse skriver S:t Paulus: ”Det som bli sått förgängligt uppstår oförgängligt. Det som blir sått föraktat uppstår i härlighet, Det som blir sått svagt uppstår fullt av kraft.” (1 Kor 15:42-43)

Det finns ingen annan väg. Vi måste lägga av våra förgängliga kroppar. Vi måste omskapas och bli förvandlade. Gud kunde inte öppna sitt nya rike för oss sådana vi är. Då skulle hans rike bli vad denna jord är i dag. Nej, allt det jordiska från den fallna skapelsen som är besudlat och besmittat av synden måste vi lämna bakom oss. ”Om inte vetekornet faller i jorden och dör förblir det en ensamt korn. Men om det dör bär det en rik skörd.”

Liksom Jesus uppstod förklarad och förhärligad ur sin grav skall vi bli förvandlade. Han gick före oss i graven för att vi skall veta att det finns en väg igenom. Han uppstod och vi ska få följa honom efter.

Därför säger vi i dag – för det tredje och sista:3. Jesus har gått före oss till evighetens glädje

Vår mänskliga natur kommer alltid att känna bävan när vi tänker på att vi skall gå genom dödens port. S:t Paulus talar på ett ställe om sin vånda över ”att han måste avkläda sig.” Han som mer än de flesta begrundat hemligheten med Jesus och hans lidande och död, vågar visa sig liten och klamra sig fast vid Jesu ord och löften. Men samtidigt längtade han efter stunden då han skulle få gå de sista stegen på den väg som Jesus brutit upp – genom död och grav in i härligheten där han med egna ögon skulle få se det han trodde på och vigt sitt liv till.

Jag tänker ibland på att vi människor är som fjärilslarver, om liknelsen tillåts. Hur kan en fjärilslarv förstå, att när allt pekar mot undergång och död och puppan börjar formas att det är steget in i det nya – en liten tid och så brister allt och fjärilen, en gång den begränsade larven svingar sig mot skyn i fjärilens gestalt.

Jesus har gått före oss i döden, genom graven in i evighetens glädje. En liten tid kan vi känna bedrövelse. Men Jesus har gått före oss på den väg han banat. Genom honom vågar vi tro på syndernas förlåtelse, de dödas uppståndelse och ett evigt liv.

Allt är förändrat genom Jesus Vi kommer alltid att gråta vid vår älskades gravar. Vi kommer alltid att känna smärta när vi för en tid måste skiljas från varandra. För döden är och förblir något främmande – något som inte var meningen – en påminnelse om världens uppror mot Gud. Men Gud sände sin Son i världen för att rädda oss Han har förvandlat dödens ansikte och gjort den till livets port för dem som ångrar sin synd och sin delaktighet i världens bortvändhet från Gud.

Döden har inte sista ordet. Vi har ett levande hopp, grundat på vad Jesus gjorde för oss. Det är detta vi behöver ta till oss och finna vila i. Det är detta hopp vi ska påminna varandra om när livet visar sig från sin onda sida.

Vi kan bäva för överflyttningen. Vi kan känna oss kluvna inför avklädandet, men … vår store Jesus har gått före oss, steg för steg, hela vägen hem. Du är bjuden att följa honom efter. ”Följ mig” säger Jesus, denna välsignade fastetid som nu ligger framför dig och också ”du skall få se himmelen öppen.”

AMEN

© Yngve Kalin | Skapad av Vestergård Webb & Design

© Yngve Kalin 
Skapad av Vestergård Webb & Design