Nåd vare med er och frid ifrån Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus.

Jag tror inte det finns någon enda här i kyrkan som inte vet att Jesus mamma hette Maria. Det är en av hennes dagar i dag – vi tänker på henne och vad hon gjorde och hur viktig hon är. För Maria är jätteviktig och flera söndagar handlar om henne.

Hon födde ju Jesus, han som skulle rädda hela världen. Därför tänder vi en massa ljus i dag. Just i dag har man gjort så i kyrkorna mer än 1600 år. Det började man med på 400-talet. När vi tror på Jesus vet vi att det mörka och hemska inte kommer att vinna.

Just den här söndagen till Marias minne heter egentligen Jungfru Marie kyrkogångsdag – om vi ska tala fint.

Maria, hennes man Josef, Jesus styvpappa hade gått upp till templet, deras kyrka, för att tacka Gud för Jesusbarnet – men man skulle kunna säga, att det till slut blev en riktig familjegudstjänst där i templet – nästan en sån här gudstjänst för stora och små som vi firar i dag.

Jesus var bara en liten baby, ungefär sex veckor gammal när de tog med honom till templet. Det var faktiskt för hans skull som de kom till Gud i hans hus den här dagen.

Maria och Josef var ju jätteglada för den lille pojken de fått. Och när man är glad skall man tacka Gud – och tänk att få göra det tillsammans med andra i Guds hus, barn och vuxna och gamla tillsammans. I dag gör vi det. Titta på alla tanter och farbröder som sitter runt omkring dig. Ser du inte hur glada dom är om du vinkar till dem? Jo, alla blir glada när de ser barnen i kyrkan. De gamla blir glada och Gud blir glad.

Vi läste att Maria och Josef och Jesus träffade en gammal, gammal man i templet. Han hette Symeon och när han fick se Jesus där i templet tog han upp honom i famnen och tackade och lovsjöng. Nu vet vi ju att Jesus inte bara var ett vanligt barn. Han kom ju hit till oss i världen för att bli den som skulle rädda oss från allt ont och farligt.

Symeon visste att Gud skulle sända ett sådant barn och nu förstod, att Jesus verkligen var det barnet som Gud hade lovat.Och han tog upp Jesus och sa. Nu äntligen kan jag lämna den här världen med frid för Gud har hållit vad han lovat.

Vilken härlig familjegudstjänst de hade. Den heliga familjen, alla vuxna och alla gamla som var i templet tillsammans med dem.

Där fanns också en gammal tant som hette Hanna som var 84 år gammal som alltid var i kyrkan. Hon var en sån där riktig, viktig kyrktant. Det finns fortfarande många som hon som ber så mycket. Ber för Hyssna och alla människor och som ber för dig och alla barn varje dag. I dag kan vi tänka på dem, krama om dom och tacka för dem. Den här familjegudstjänsten som blev i templet glömde hon aldrig. Liksom Symeon förstod hon vem barnet var som Maria bar i sin famn.

Vi kan lära mycket av Maria och Josef och Symeon och Hanna:
Josef och Maria tog Jesus till templet för så hade Gud sagt att man skall göra med de nyfödda barnen.
Symeon var i templet för att han längtade efter klarhet och hoppades på Guds löften och Hanna hon var alltid där, för hon vill vara nära Gud.

Allesammans gjorde precis som Gud hade sagt att man skall göra:
De kom till kyrkan med sina barn
De kom till kyrkan med sina frågor och sin längtan.
De kom till kyrkan för att vara med Gud.

De blev inte besvikna – någon enda av dem. För när vi gör som Gud vill och så blir det en härlig familjegudstjänst som i dag med alla tända ljus och alla böner som stiger upp till Gud från Hyssna kyrka. Därför är det så fint att du är med i dag.

Gud välsignar dig och hela Guds familj, hans egen församling i Hyssna. Därför skall vi nu knäppa våra händer och be: Guds som haver…

AMEN